Metlas nyhetsbrev
 www.metla.fi

Forskning och kustskogar

 1/2013
Nytt & forskat
Helträdsuttag är ohållbart ur näringskretsloppets synpunkt i de flesta bestånd

Baserat på kalkyler som täcker hela omloppstiden är helträdsuttag inte hållbart ur näringskretsloppets perspektiv, även om 30 procent av hyggesresterna i enlighet med rekommendationerna lämnas kvar på ståndorten. Vid helträdsdrivning blir näringsbalansen i de flesta fall negativ. Däremot är stamvedsuttag vanligtvis hållbart, och näringsbalansen är positiv. I björkbestånd kan fosfor- och kaliumbalansen bli negativ redan vid stamvedsuttag.

Läs mera >
Professor Artti Juutinen: Ett pris kan fastställas för miljönyttigheter

Vanligtvis finns det en konflikt mellan olika sätt att använda skogar, då en ökad virkesproduktion minskar mängden miljönyttigheter eller försämrar deras kvalitet. Den ekonomiska välfärdsanalysen betonar att nyttorna och kostnaderna som orsakas av skogens olika användningsformer ska uppvägas då beslut om skogsanvändningen fattas. Målet är att dimensionera produktionen av olika nyttigheter på rätt nivå och hitta de effektivaste produktionssätten för dem.

Läs mera >
Medborgardiskussionen om allemansrättens gränser tar fart

Enligt nordiska undersökningar godtar medborgarna allemansrätterna på ett omfattande sätt. ändå har diskussionen om vad som ingår i allemansrätten ökat i och med nya sätt att använda naturen, kommersialisering och globalisering. En jämförelse mellan diskussionen i Sverige och Finland påvisar att särskilt kommersiell bärplockning och nya former av rekreationsanvändning och turism i naturen orsakar förvirring.

Läs mera >
Nytt & forskat
Askgödsling av sumpskogar skadar inte vattendrag

Enligt undersökningen orsakar askgödsling på torvmarker inga betydande skadliga förändringar i avrinningsvattnets kvalitet och utgör inte en risk för vattendragen nedanför. Genom askgödsling av sumpskogar kunde man uppnå ett bra resultat ur både ekonomi- och miljöperspektiv. Genom att öka sumpskogsbeståndens tillväxt, volym och avdunstningsförmåga med gödsling kunde man minska behovet av underhållsdikning och samtidigt förbättra hanteringen av vattendragseffekter vid sumpskogsbruk. Lämpliga objekt för askgödsling är kväverika torvmoar som lider av kalium- och fosforbrist. 

Läs mera >
Ett stort kliv i teorin, ett litet steg i praktiken – större friheter i hanteringen av skogar genom ändring i skogslagen

Skogslagen, som reglerar skogsavverkning och skogsskötsel, ändras i en allt friare riktning. Bakom ändringen ligger förändringar i vårt samhälle, vilka har skett så småningom men som emellertid har varit stora. ändamålsenligheten, fördelarna och nackdelarna samt framför allt berättigandet till tvång inom skogsbruket har ifrågasatts i och med en öppnad ekonomi och skogsindustrins strukturförändring.

Läs mera >
Tidig röjning behövs i allmänhet

Andelen plantor som behöver röjas är stor i granplantbestånd som i fråga om sin ålder lämpar sig för tidig röjning. Det finns få objekt där majoriteten av plantorna skulle klara sig i kampen mot lövträden fram till en röjning som utförs då beståndet har uppnått en övre höjd på cirka tre meter. För gagnvirkesproduktion lönar det sig således i allmänhet att röja ett ungt planterat granbestånd. Konkurrenssituationen mellan träden ändras snabbt i planterade granbestånd, varför tiden för omloppet för skogsplaner som genomförs som traditionellt arbete är lång.

Läs mera >
Bilder: Skogsforskningsinstitutet/Erkki Oksanen, om inte annat nämns