Det går att avverka glasbjörkar från ett granplantbestånd
I björkbestånd förekommer ofta utvecklingsbara underväxtgranar som kan odlas till en ny trädgeneration i skogen. Enligt studier går det att slutavverka ett glasbjörkbestånd ovanför ett granplantbestånd med hjälp av modern teknik, och avverkningen blir inte orimligt långsam även om man måste vara varsam med plantbeståndet. Metodens lönsamhet har inte ännu undersökts, men möjligheterna till kostnadsinbesparingar för föryngring och skötseln av plantbeståndet är uppenbara.
![]() |
|---|
Bild: Markku Saarinen |
Fungerar särskilt på torvmarker
Föryngringsmetoden har i övrigt konstaterats fungera för glasbjörkbestånd på torvmarker, men framgången och tilläggskostnaderna i drivning med modern teknik har inte studerats tidigare. Målet var att utreda de skador på plantbeståndet som uppstår vid slutavverkning av glasbjörkbestånd samt den sänkta effektiviteten i drivning som orsakas av varsamhet vid virkesslagsdrivning som utförs med normal avverkningsmaskin och skogstraktor. Tre olika behandlingar jämfördes: (1) man gav akt på granplantorna, (2) man gav inte akt på granplantorna och (3) det fanns inga granplantor.
Över hälften av plantorna klarade sig oskadda
När man gav akt på underväxtgranarna blev plantbeståndet tillräckligt tätt och jämnt för att kunna odlas till en ny generation träd. Vid drivningen klarade sig mellan 50 och 70 procent av granplantorna utan skador. Endast 14–24 procent av plantorna förstördes helt, i huvudsak på körstråken. Ju tätare de ursprungliga björk- och granbestånden var, desto större var andelen förstörda eller skadade plantor. Ifall man inte gav akt på granarna vid avverkningen klarade sig 30–55 procent oskadda, men i praktiken förstördes granbeståndet helt på ungefär halva arealen.
Att ge akt på plantor minskar produktiviteten vid drivning
I björkbestånd som hade gallrats tidigare (600 st./ha) minskade avverkningsproduktiviteten med mellan 6 och 9 procent och i ogallrade bestånd med mellan 11 och 17 procent av att man gav akt på underväxtgranar. Att ge akt på granarna påverkade produktiviteten desto mer ju större björkarna var. Underväxtgranarnas förekomst i sig (1 700–3 000 st./ha) minskade avverkningens produktivitet även om man inte gav akt på dem vid avverkningen. Effekten av att ge akt på granplantbeståndet var ungefär dubbelt så stor jämfört med ett björkbestånd utan underväxt. Förutom avverkningen blev lastningen av virket i skogen långsammare då man gav akt på granarna, och skogstransporternas produktivitet sjönk med mellan 5 och 10 procent. Anledningen till detta var mindre griphögar och deras läge på båda sidor om körstråket.
Tilläggsuppgifter
- Forskare Pentti Niemistö, tfn 029 532 4067, pentti.niemisto(a)metla.fi
- Niemistö, P., Korpunen, H., Lauren, A., Salomäki, M. & Uusitalo, J. 2012. Impact and productivity of harvesting while retaining young understorey spruces in final cutting of downy birch. Silva Fennica 46(1): 81-97 (pdf)
< Retur till framsidan
