Forskning och kustskogar

Hur gynnas jag av att föryngra min skog med fröodlingsplantor?

Tack vare program för skogsförädling och fröodling lanseras nya plantor på marknaden. Dessa plantor, som produceras av fröodlingar, är bättre i fråga om både tillväxt och kvalitet. I framtiden kommer även trädplantor som förökats genom somatisk embryogenes att vara tillgängliga. I Finland erbjuds även plantor som producerats i andra EU-länder. Därför har det blivit allt viktigare att informera om skogsförädlingsarbetets nyttor och säkra användningsområden för skogsodlingsmaterial.

Vilken nytta medför en skogsföryngring med fröodlingsplantor? I vilka fall är ett utländskt parti plantor lika bra som ett inhemskt? Hur påverkar klimatförändringen valet av föryngringsmaterialet? Svar på dessa frågor söks av forskningen som stöder praktisk skogsförädling. För två månader sedan, mellan den 15 och 19 oktober, samlades skogsförädlingsforskare och personer som utför praktisk förädling i en vecka i Helsingfors för att presentera nya resultat och metoder för varandra i EU-projektet NOVELTREE:s vetenskapliga konferens och workshop. Den praktiska tillämpningen av metoderna presenterades i en workshop som arrangerades av Finnish Bioeconomy Cluster (FIBIC) och NOVELTREE, medan förberedelser för klimatförändringen dryftades vid EU Network of Excellence EVOLTREE:s årsmöte.

Bild 1. Skogsskötselkedjan för ett tallbestånd utan förädlingsnytta (brun kurva, slutavverkning vid cirka 86 års ålder) och med 12 procents förädlingsnytta (röd kurva, slutavverkning vid cirka 73 års ålder). Torr mo, Keuru.

I NovelTree-konsortiet har man med finländska krafter forskat i hur användningen av förädlat material vid tallsådd inverkar på kalmarkvärdet. Kalmarksvärdet fastställdes ur skogsägarnas perspektiv, varvid inkomsterna utgjordes av inkomster från rotförsäljning och kostnaderna uppkom från anläggningen av beståndet (markbearbetning och sådd) och skötseln av plantbeståndet. I kalkylerna antogs priset på fröodlingsfrö vara 70 euro högre per hektar än priset på oförädlade frön. Maximeringen av kalmarksvärdet genomfördes tekniskt så att skogsskötselkedjan optimerades både för användning av förädlat frömaterial och utan förädlingsnyttan (dvs. för sådd med frön från skogsbestånd). Effekten av det förädlade materialet på trädbeståndets utveckling prognostiserades med Motti-skogsbeståndsimulatorn, vars tillväxtmodeller uppdaterades så att de motsvarade de senaste resultaten från avkomlingsprov. Utgångspunkten är att beståndet växer snabbare och uppnår den diameter som förutsätts för slutavverkning betydligt tidigare vid sådd med förädlat material än vid sådd med frön från skogsbestånd (bild 1).

Resultaten påvisade mycket klart att användningen av förädlat material vid tallsådd i södra och mellersta Finland åstadkommer ett betydligt högre kalmarksvärde än sådd med vanligt frö från skogsbestånd (med räntesatsen 3 procent eller 4 procent). Således har skogsägare ända till södra Lappland (värmesumma cirka 850–900 d.d.) ett genuint ekonomiskt incitament att använda förädlat material vid tallsådd. Enligt preliminära forskningsresultat hade förädlingen en neutral eller måttligt positiv inverkan på slutprodukter som fås av tall (sågvirke, papper).

Bild 2. Rekommenderat användningsområde för en finsk fröodling (till höger) och det beräknade användningsområdet i Norden för modellen som utvecklats i NOVELTREE. Modellen befinner sig i testfasen och resultaten kan ännu inte direkt tillämpas i praktiken utan vidare studier, men den påvisar nyttan av nordiskt samarbete kring forskning om användningsområden. Bilden är från Bengt Anderssons presentation vid FIBICs och NOVELTREEs gemensamma workshop 18. 10. 2012.

Användningen av rätt typ av skogsodlingsmaterial påverkar odlingssäkerheten och tillväxten. De nuvarande rekommendationerna för användningsområden i Finland granskas för närvarande vid Metla på grund av det varmare klimatet och framstegen inom förädling. I projektet NOVELTREE studerade man tillsammans med svenska forskare de optimala användningsområdena med beaktande av klimatförändringen. Klimatdata från de meteorologiska instituten i Finland och Sverige kombinerades och man studerade antaganden för de mest sannolika klimatförändringsscenarierna på lokalnivå. Resultat från fältexperiment från båda länderna analyserades tillsammans och man försökte hitta noggrannare klimatfaktorer än värmesumman. Dessa faktorer borde prognostisera plantmaterialens överlevnad och tillväxt. I projektet utvecklades en preliminär version av en webbapplikation med vilken skogsägare i framtiden kunde studera den sannolika lämpligheten av olika plantmaterial för sin egen föryngringsareal (bild 2). Forskning för att fastställa användningsområden och utvecklingen av praktiska tillämpningar fortsätter i samarbete med de svenska forskarna och även som ett nationellt projekt tillsammans med finländska intressentgrupper.

Tilläggsuppgifter

• Professor Katri Kärkkäinen, katri.karkkainen(a)metla.fi, tfn 029 532 3767
• Forskare Anssi Ahtikoskii, anssi.ahtikoski(a)metla.fi, tfn 029 532 4416