Forskning och kustskogar

Klimatförändringen hotar förvärra skador som orsakas av rottickor

Rottickan är den mest betydande skogspatogenen i Finland och orsakar en årlig ekonomisk förlust på 50 miljoner euro för skogsnäringen. Klimatförändringen hotar förvärra de skador som orsakas av rottickan i Finland.

Enligt Metlas undersökning skulle en höjning av den genomsnittliga lufttemperaturen med till exempel 6 °C medföra att svampens årliga totalaktivitet ökar med 67 procent i södra Finland och med 109 procent i norra Finland jämfört med nuläget.

Trots en fördubbling av rottickans aktivitet i norra Finland torde den inte överstiga den samtidiga ökningen i trädbeståndets tillväxt bland annat eftersom att man uppskattar att vattnet kommer att räcka till för växtligheten även efter att klimatet har blivit varmare. De ökade skogsavverkningarna under sommaren till följd av kortare vintrar leder även i norr till att rottickan sprids och skadorna ökar.

I södra Finland skulle rottickans aktivitet däremot öka betydligt snabbare än trädbeståndets tillväxt. Rötsvampar lider inte av vattenbrist på samma sätt som träden ens under torra perioder med extrem hetta, eftersom det alltid finns tillräckligt med fukt i levande trämaterial för dem.

Bekämpningen av rottickor måste effektiviseras för att förhindra dess sporspridning. Stubbarna borde alltid behandlas i samband med barrträdsavverkningar under sommaren i hela landet med undantag av nordligaste Lappland. Det är också viktigt att behandla stubbar på områden där rotticka ännu inte förekommer.

Tills vidare har inga nya skogspatogener för tall och gran kommit till Finland i och med klimatförändringen

Under de senaste tjugo åren har många nya patogenarter för träd konstaterats i Finland. År 2008 observerades rödbandskytte för första gången i Finland. Sjukdomen orsakade att barren på tallbarr blev bruna främst i täta tallplantbestånd. I Finland är rödbandskyttepopulationen genetiskt mycket mångskiftande jämfört med den centraleuropeiska populationen. Detta pekar på att rödbandskytte har funnits i landet redan under flera år och varit en så lindrig sjukdom i tallarna att man inte tidigare har fäst uppmärksamhet vid den. De långa fuktiga höstarna i början av årtusendet har sannolikt gynnat sjukdomen så att den upptäcktes vid sidan av många andra barrsjukdomar hos tall.

Två år efter att rödbandskytte observerades upptäcktes svampen Cyclaneusma minus i bergtall och skogstall i södra Finland. Även denna svampart har eventuellt förekommit i Finland under en längre tid. Mycosphaerella dearnessii, som förekommer i Estland, och Diplodia pinea-svampen, som orsakar skottsjukdom hos tallar, har tills vidare inte kunnat påvisas genom DNA-bestämning i Finland.

Utifrån befintlig information har inga nya svamparter som orsakar sjukdom hos skogsträd, och som kan antas ha kommit till landet till följd av de klimatmässiga förändringarna under de senaste årtiondena, tills vidare kommit till Finland.

Hur observeras sjukdomsriskerna i skogsbruket?

Allt mer uppmärksamhet bör fästas vid sjukdomsbekämpning i skogsbruket. De centrala metoderna är val av lämpliga trädslag och provenienser när skogen föryngras samt skötsel av plantbestånd enligt rekommendationerna och gallringar av unga skogar vid rätt tidpunkt. Därtill bör man undvika att trädbeståndet i skogarna blir alltför ensidigt, dvs. borde man allt oftare föryngra skogar med inhemska lövträd och lärk på bekostnad av tall och gran.

Bekämpningen av rotticka genom stubbehandling borde omfatta hela landet med undantag av nordligaste Lappland. Det lönar sig att föryngra områden som har blivit illa kontaminerade av rotticka med lövträd där älgbeståndet tillåter detta. Betydande satsningar på forskningen om nya metoder för att bekämpa rotticka bör genomföras. Vid odling av tall på lundartade moar borde man observera spridningsrisken av törskate särskilt i norra Finland.

Den sammanlagda effekten av klimatförändringen och den ökande internationella planthandeln ökar betydligt risken för att nya patogener kommer till Finland. Användningen av plantor som producerats utomlands vid föryngring av skogar bör undvikas. Importen av träd- och dekorationsväxtplantor borde helst avslutas helt på grund av den stora risk som detta medför för skogarnas hälsa.

Tilläggsuppgifter

• Forskare Michael Müller, tfn 029 532 5451, michael.mueller(a)metla.fi
• MIL-slutrapport: Lisääntyvätkö patogeenisienten aiheuttamat metsätuhot tulevaisuuden ilmastossa?