Metla uutiskirje
www.metla.fi

Forskning och kustskogar

    18.12.2012
< Retur till framsidan

Plantor från närområden det tills vidare säkraste valet i ett varmare klimat

Skogstillväxten i Finland uppskattas öka betydligt: i söder med upp till 12 procent och i norr med upp till 109 procent från nuläget. Tillväxtnyttan realiseras inte om träden dör redan i plantskedet på grund av dålig invintring, avbruten vintervila eller en alltför tidig tillväxtstart.

Erkki Oksanen
Bild: Pertti Pulkkinen

Tillväxtförhållanden och plantornas proveniens påverkar möjligheterna för plantorna att klara sig. I Metlas undersökning avtog invintringshastigheten hos provenienser i Finland och söder om Finland, vintervilans benägenhet att avbrytas ökade och tillväxtstarten inträffade något senare i och med att odlingsförhållandena blev varmare.

Provenienserna från områden söder om Finland tog större skada än inhemska. Detta berodde på att man i undersökningen använde sydfinländska ljusförhållanden, till vilka de sydliga provenienserna inte hade anpassat sig. I ljuset fortsatte de sydliga provenienserna tillväxten långt in på hösten och inledde tillväxten lite senare på våren än lokala provenienser.

Framtida förhållanden kommer att ha en betydande inverkan även på trädens förökning. Olika trädslag reagerar på olika sätt och vid olika tid på miljöförhållanden, vilket kan påverka tillväxtpotentialen hos olika trädslag och provenienser. Till exempel hybridaspen kan gynnas av ett varmare klimat mer än den inhemska aspen.

Provresultat om plantors anpassning till förhållanden enligt A1B-scenarier på 2100-talet:

  • En varmare tillväxtperiod bromsade in plantornas invintring. Hos tall och gran försenades invintringen med mellan en och två veckor, medan aspen i vissa fall inte invintrade överhuvudtaget. Om trädet inte invintrar, skadas eller dödas det av kölden.
  • På grund av varma tillväxtförhållanden orsakade till och med en kort varm period omfattande skador hos lövträd med svag invintring. Höga temperaturer under växtperioden i kombination med torka förstärkte och tidigarelade skadorna.
  • Förhållandena under föregående tillväxtperiod påverkade tillväxtstarten hos unga plantor följande vår: ju kallare förhållanden under föregående växtperiod, desto tidigare började plantorna växa följande vår. Fukt och hög koldioxidhalt i högre odlingstemperaturer verkade bromsa in tillväxtstarten i viss mån.

Tårgranen lämpar sig för effektiv biomassaproduktion

Utifrån långvariga fältexperiment verkar det som om man kunde förkorta omloppstiden för tårgran (Picea abies f. pendula) och därmed minska risken för bland annat sjukdomar och vindskador. Skade- och vindrisken minskas ytterligare av att gallringsavverkningar inte behövs utföras för tårgran. I stället avverkas trädbeståndet genom kalhygge efter omloppstiden.

I detta fall skulle produkten närmast bestå av fiberträ, genom vilket man kunde uppnå en mycket hög avkastning per hektar samtidigt som trämaterialets struktur skulle vara av hög kvalitet. Även en talltyp med små grenar kunde möjliggöra en något kortare omloppstid än idag.

Hur borde man förbereda sig för klimatförändringen inom skogsskötsel?

Erkki Oksanen

Utifrån undersökningen verkar det som om trädarter som förökar sig genom vindpollination mycket snabbt kan anpassa sig till relativt snabba förändringar. Trots detta ska man särskilt observera vilka trädarter och särskilt vilka provenienser de finländska skogarna ska föryngras med i framtiden.

Undersökningsresultaten pekar starkt på att direkta överföringar av frön från Centraleuropa, dvs. från temperaturförhållanden som kan råda i Finland omkring 2080–2100, inte åtminstone med tanke på anpassning medför några fördelar – snarare tvärtom. De plantprovenienser som används för närvarande verkar också klara av framtida förhållanden bättre än provenienser som importerats från sydligare breddgrader. Man kunde eventuellt använda ett något sydligare frömaterial i framtiden – från Estland, Lettland och kanske södra Sverige.

Klimatförändringens effekter kan i begränsad omfattning lindras även genom ändrade omloppstider och planteringsfrekvenser. En möjlighet skulle vara att använda hybrider inom trädslagen, på vilket hybridaspen är ett bra exempel. Under nuvarande förhållande ger den en bättre avkastning än någondera av dess basträdslag och dess förmåga att anpassa sig till framtida förhållanden verkar inte vara sämre än hos den lokala aspen.

Produktion och testning av lämpliga hybrider särskilt för arter för vilka vegetativ förökning är möjlig borde bli ett centralt forsknings- och utvecklingsobjekt när man diskuterar framtida skogsodlingsmaterial. Övriga centrala forsknings- och utvecklingsobjekt borde vara en hög plasticitet, dvs. i praktiken förmågan hos genotyper och provenienser att utnyttja föränderliga förhållanden, samt en god stabilitet, vilken skulle hjälpa till att förutse hur träden reagerar på förhållanden som förändras.

Tilläggsuppgifter
Jaa sivu |

< Retur till framsidan
Bilder: Skogsforskningsinstitutet/Erkki Oksanen, om inte annat nämns