Det finns maskinella alternativ för skogsvårdsarbeten
För maskinell skogsvård utvecklades under programperioden flera nya maskiner för planterings- och plantskogsvård. Forskarna i MKL-programmet deltog i produktutvecklingsarbetet och undersökte maskinernas konkurrensförmåga. För tillfället finns det konkurrenskraftiga maskinella lösningar för de viktigaste skogsvårdsarbetena både med tanke på kvalitet och kostnader. För att dessa kan utnyttjas mer omfattande förutsätts dock att förarnas utbildning och maskinarbetets objektval samt verksamhetsmodellerna för organisering av arbetena utvecklas.
Mekanisering av skogsvård på tröskeln till ett genombrott?
Det har fortfarande inte skett ett genombrott i mekanisering av skogsvård. Av arbetsslagen är endast jordbearbetning helt och sådd till cirka 70 procent mekaniserade. Andelen maskinell plantering av den totala arbetsmängden är fortfarande mindre än fem procent och plantskogsvård görs maskinellt i ännu mindre grad än detta. Å andra sidan gör UPM och Tornator av de stora aktörerna inom skogsvård 20–30 procent av planteringarna och några procent av plantskogsvård maskinellt.
Målet med en ekonomiskt hållbar mekanisering är att få maskinarbetet kostnadseffektivare än mänskligt arbete när både arbets- och organisationskostnaderna beaktas. Förutom kostnadseffektivitet och kvalitet kan mekanisering motiveras med att de anställdas arbetarskydd och arbetsförhållanden förbättras och att den fysiska belastningen minskas. Även arbetskvaliteten ska vara konkurrenskraftig. Ett ramvillkor för en hållbar mekanisering är en ekonomiskt lönsam maskin-/apparattillverkning.
Det finns en maskinell lösning för de viktigaste skogsvårdsarbetena
För maskinell skogsvård utvecklades under programperioden flera nya maskiner för planterings- och plantskogsvård. Forskarna i MKL-programmet deltog i produktutvecklingsarbetet och undersökte maskinernas konkurrensförmåga. För tillfället finns det konkurrenskraftiga maskinella lösningar för de viktigaste skogsvårdsarbetena både med tanke på kostnader och kvalitet. För att dessa kan utnyttjas mer omfattande förutsätts dock att förarnas utbildning och maskinarbetets objektval samt verksamhetsmodellerna för organisering av arbetena utvecklas.
Det maskinella arbetets produktivitet ska förbättras
För tillfället finns det användbara maskinella lösningar för alla viktigaste arbetsslag inom skogsvård med tanke på kostnader och arbetskvalitet. Å andra sidan medför de maskinella lösningarna fortfarande inte betydande kostnadsbesparingar så det är viktigt att variationen i produktiviteten kan hanteras med tanke på den maskinella skogsvårdens konkurrensförmåga och på så sätt också med tanke på ökningen av mekaniseringsgraden. Inom maskinell skogsvård behövs mänskligt arbete redan nu klart mindre än traditionellt skogsarbete.
I anknytning till de nya metoderna och den förändrade verksamhetsmiljön inom skogsvård har forskningsdata producerats särskilt om kontinuerlig högläggning och plantering av stubbrytningsområden samt maskinell rensning som utvecklats för tidig röjning av plantskogar. De kontinuerliga högläggarna och rensningsapparaten är redan kommersiella produkter medan forsknings- och utvecklingsarbetet kring den kontinuerliga planteringen har fokuserat på principerna för automatisk identifiering av planteringsställen.
Apparattillverkningen befinner sig i början av sin livscykel
Hörstenarna och marknadspotentialen när det gäller att kommersialisera nya skogsvårdsmetoder och maskiner/apparater är kända. Apparattillverkningen befinner sig dock som affärsverksamhet i början av sin livscykel, och för tillfället har den inte lockat stora företag. Små företags produktutvecklingsresurser är begränsade och affärsverksamheten är ofta indelad i några olika branschers slutprodukter så den offentliga produktutvecklingens roll är ännu i nuläget viktig när det gäller att föra mekaniseringsutvecklingen framåt.
Tilläggsuppgifter
- Forskare Veli-Matti Saarinen, tfn 029 532 4847, veli-matti.saarinen(a)metla.fi
Publikationer på finska (pdf)
- Hallongren, H., Laine, T. & Juntunen, M-L. 2012. Metsänhoitotöiden koneellistamisesta ratkaisu metsuripulaan? Metsätieteen aikakauskirja 2/2012:95-99
- Strandström, M., Saarinen, V.-M., Hallongren, H., Hämäläinen, J., Poikela, A. & Rantala, J. 2011. Koneellisen istutuksen ja taimikonhoidon kilpailukyky. Metsätehon raportti 218. 29 s.
- Rantala, J. & Kautto, K. 2011. Koneellinen kitkentä taimikon varhaisperkauksessa – työajanmenekki, kustannukset ja työjäljen laatu. Metsätieteen aikakauskirja 1/2011: 3–12
- Laine, T. 2011. Koneellinen istutus nyt ja tulevaisuudessa. Taimiuutiset 1: 6–8
- Rantala, J. & Laine, T. 2011. M-Planter-istutuslaitteen tuottavuus käytännön työolosuhteissa. Metsätieteen aikakauskirja 1/2011: 84–86
- Rantala, J., Harstela, P., Saarinen, V.-M. & Tervo, L. 2010. Bracke- ja M-Planter-istutuslaitteiden teknis-taloudellinen vertailu. Metsätieteen aikakauskirja 1(1/2010 ): 92–94
< Retur till framsidan