Forskning och kustskogar

Skogsvård som efterliknar skogens naturliga utveckling skapar mer natur- och rekreationsvärden i ekonomiskogar

Färska forskningsresultat tyder på att skogsvård som efterliknar skogens naturliga struktur och utveckling hjälper att upprätthålla mångfalden i ekonomiskogar. Det behövs dock mer information om avverkningssätt som lämnar marken skogsklädd och deras effekter på skogens föryngring, arter, rekreationsbruk och ekonomiska resultat.

Forskare Timo Kuuluvainen från Helsingfors universitets institution för skogsvetenskaper konstaterar i sitt täckande sammandrag som baserar sig på forskningslitteratur att skogsodlingsmetoder som efterliknar skogens naturliga störningar och utveckling förbättrar arternas levnadsmöjligheter i ekonomiskogar. Inom sådan skogsvård spelar en olikåldrig skogsodling en viktig roll. Förutom art- och rekreationsfördelar kan en olikåldrig skogsodling på lämpliga områden till sina ekonomiska resultat vara helt jämförbar med en likåldrig skogsodling.

Skogens naturliga störningar är till exempel skogs­bränder, stormfällen och småskaliga insekts- och svampskador. Enligt forskningslitteraturen är utveckling som förknippas med kraftiga störningar i en likåldrig skog naturligt sällsynt i våra skogar. Småskaliga och delvisa störningar är således en viktigare kraft som formar naturskogarnas struktur och arter.

I störningsdynamikmodellen är syftet att med skogsvårdsmetoder imitera småskaliga störningar. De hittillsvarande forskningsresultaten av skogsvård som efterliknar skogarnas naturliga utveckling är lovande. Utvecklingen av skogshanteringsmetoder kräver dock ytterligare forskningsarbete och praktiska tester. För tillfället finns det endast lite forskningsdata om till exempel de sociala effekterna av tillämpningen av störningsdynamikmodellen. Kuuluvainens litteraturöversikt är en del av de gemensamma forskningsprojekt som ingår i handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i Södra Finland (METSO).

Störningsdynamik i praktiken

Utvecklingen av praktiska skogsvårdsmetoder som efterliknar störningsdynamiken i barrskogar i norr undersöks i ett gemensamt projekt mellan Skogsforskningsinstitutet, Forststyrelsen samt Helsingfors och Östra Finlands universitet. I Metla ansvarar forskarna Sauli Valkonen och Juha Siitonen för projektet. Forskningen inleddes år 2009 på två omfattande forskningsområden i Forststyrelsens skogar.

- Forskningsområdena har en yta på 700–1 000 hektar. Detta möjliggör att skogshanteringsmetoder som upprätthåller skogsbeklädnaden testas mångsidigt och effekterna granskas på områdesnivå, berättar forskare Sauli Valkonen.

Skogar på forskningsområdena hanteras klart småskaligare och lindrigare än skogar som hanteras enligt den nuvarande praktiken. Den yta som hanteras varierar från en grupp av några träd till några hektar. I de hanteringsmetoder som testas ingår plockhuggning, luckhuggning, partiell huggning och kalhuggning. Utvecklingen av trädbeståndet, organismerna och livsmiljöerna uppföljs genom upprepade inventeringar.

- Skogsodlingsmetoder som upprätthåller skogsbeklädnaden kompletterar metoderna inom skogsbruk, och verkar lämpa sig för platser som har krävande arter eller som är känsliga med tanke på landskap och rekreationsbruk. I praktiken kunde en flexibel tillämpning av metoderna beroende på området ge bästa resultat, konstaterar miljöexpert Erkki Hallman från Forststyrelsen.

Mer information om störningsdynamikforskningen