Forskning och kustskogar

Praktiknära och interaktivt forskningsarbete

- Forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Skogsvårdens kostnadseffektivitet och kvalitet” som inleddes av Metla 2007 avslutade vid årsskiftet. Beredningen och genomförandet av forskningsprogrammet har fått beröm för dess praktiknära arbetssätt och aktiva interaktion med skogsaktörerna. Resultaten och de nya idéerna har tagits i bruk. Detta är ytterst viktigt eftersom forskningens värde i slutändan endast vägs via den förändring som sker i den praktiska verksamheten, säger programdirektör Juha Rantala.

Ändringen av metoderna och verksamhetsmodellerna inom skogsskötsel förutsätter förutom fokus på rätta, praktiskt sett relevanta forskningsproblem även en aktiv och kontinuerlig dialog med användarna av forskningsresultaten. Dessa har varit målen även i detta program. Redan i beredningsskedet av programmet lyssnade man på de praktiska aktörerna inom skogsskötseln och deras åsikter beaktades också i planeringen av programmet. Dessutom har programarbetet letts av en ledningsgrupp som består av personer ur eliten inom det praktiska skogsbruket.

Växelverkan med de praktiska aktörerna lyckas bra i terrängen vid ett forskningsobjekt. Foto: Aimo Jokela

Det intensiva samarbetet med de praktiska organisationerna i enskilda forskningsprojekt har haft den viktigaste rollen i informationsutbytet. Under programmet har flera projekt genomförts vars resultat har införts som en del av skogskötselsprodukterna och verksamheten hos organisationer som producerar skogsskötseltjänster. Exempel på dessa är bland annat verksamhetsmodeller för jordbearbetning på stubbrytningsområden, arbetsinstruktioner för maskinell plantering, beslutstödsverktyg för prissättning av skogsskötseltjänster, metoder som utvecklats för hantering av arbetskvalitet och nya lösningar för maskinell skogsskötsel.

Målet med programmet har varit att genom forskningsresultaten påverka det skogspolitiska beslutsfattandet

Den politiska linjen har under den senaste tiden gått mot en mer öppen och marknadsdriven verksamhetskultur inom skogsbruket. Bland annat skogscentralorganisationen och skogsvårdsföreningarna har redan genomgått strukturella förändringar och mer är på väg. Även stödstrukturerna inom skogsvård ska förnyas. Effektiviteten av forskningsprogrammet i dessa frågor är svårt att bedöma, men åtminstone har vi inte hindrat denna utveckling.

De knappa resurserna i forskningen ska riktas till samarbete med organisationer som verkligen är intresserade av att utveckla verksamheten. Erfarenheterna visar att man inte kan skuffa med ett rep. Forskarna måste lita på att de goda verksamhetsmodellerna sprids från föregångare också till andra. I framtiden får denna tankemodell stöd från minskningen av offentlig finansiering inom skogsbruk och ökningen av marknadsdriven verksamhet. Ett bra forskningsresultat och kunskapskapital är konkurrensfördelar där redan ett par års försprång kan vara avgörande i en snabbt föränderlig miljö.

Forskning och särskilt utveckling av forskningskunskap är långsiktigt arbete

Det behövs verktyg, av vilka de viktigaste är yrkeskunniga och motiverade forskare. Ett betydande resultat av detta forskningsprogram kan anses vara etableringen av forskningen om teknisk-ekonomisk skogsskötsel i Metlas verksamhet. Denna kunskap behövs även i fortsättningen. Det arbete med mekanisering av skogsskötsel och hantering av skogsskötselns kostnader och kvalitet som gjorts i forskningsprogrammet fortsätter i Metlas forsknings- och utvecklingsprogram "Framtidens skogar och skogsskötsel" (2012–2016).

Tilläggsuppgifter

• Programdirektör Juho Rantala, tfn 029 532 5293, juho.rantala(a)metla.fi
• Metsänhoidon kustannustehokkuuden ja laadun tutkimus- ja kehittämisohjelma (MKL)