Forskning och kustskogar

Skogsarbetarna går i pension under de närmaste åren

Enligt förhandsresultaten av en enkät för skogsvårdsföreningarna går nästan hälften av de fast anställda skogsarbetarna i föreningarna som svarade på enkäten i pension inom fem år. Föreningarna uppskattar att andelen egen arbetskraft inom produktion av skogsskötseltjänster kommer att minska från 80 procent till 50 procent före 2016.

Mekaniseringen av drivning har minskat mängden manuella avverkningar. Skogsarbetarnas arbetsdagar fylls idag huvudsakligen med uppgifter som anknyter till skogsskötsel. Av skogsskötseluppgifterna har även jordbearbetningen mekaniserats och av sådderna görs 70 procent maskinellt. Mekaniseringen av planteringar håller på att inledas. Plantskogsskötsel och andra röjningsarbeten eller arbeten som görs med motorsåg hör utöver manuell plantering till skogsarbetarnas huvudsakliga uppgifter. Beroende av organisationen kan skogsarbetarens arbetsbeskrivning dock vara mycket varierande. Förutom skogsarbetarna gör också skogsägarna fortfarande en betydande del av de manuella skogsskötselarbetena.

Mänsklig arbetsinsats går till plantskogsskötsel och planteringar

I hela landet gjordes under 2006–2009 manuella skogsskötselarbeten motsvarande 2700–3200 årsverken. Mer än en tredjedel av årsverkena gjordes inom plantskogsskötsel och en fjärdedel inom iståndsättning av ungskog och inom planteringar. Andelen förhandsröjningar vid beståndsvårdande avverkningar var tio procent, andelen röjningar av föryngringsyta fyra procent och andelen handsådd en procent av årsverkena. Ökat uttag av energived har ökat andelen maskinell iståndsättning av ungskog. Det finns dock ingen information om antalet maskinella prestationer. I beräkningarna har iståndsättningarna uppskattats ha varit manuella, så antalet årsverken är en överskattning inom detta arbetsslag.

Största delen av årsverkena görs i skogsvårdsföreningarna

I hela landet gjordes mer än en tredjedel av årsverkena, i genomsnitt 1 100, i skogsvårdsföreningarnas tjänst antingen som anställd eller som underleverantör. Skogsägarna gjorde dessa arbeten motsvarande i genomsnitt 900 årsverken. Skogsägarnas arbetsproduktivitet har antagits vara samma som skogsarbetarnas, eftersom man ville beräkna antalet anställda som behövs och inte antalet skogsarbetare som arbetar. Förutom föreningarna gjorde andra aktörer dessa arbeten i privata skogar motsvarande cirka 110 årsverken (inkluderar även kommunernas och församlingarnas skogar). Anställda och underleverantörer inom skogsindustrin gjorde manuella skogsskötselarbeten motsvarande 470 årsverken både i industrins egna skogar och i privata skogar. I statens skogar utfördes arbeten motsvarande i genomsnitt 370 årsverken årligen.

Genomsnittligt antal årsverken som använts för manuella skogsskötselarbeten under 2006–2009 per aktör och skogscentralsområde. Standardavvikelsen mellan åren har visats på staplarna.

Den fast anställda arbetskraften i skogsvårdsföreningarna gjorde mindre än hälften av arbetena

En enkät för skogsvårdsföreningarna genomfördes på våren 2011 gällande deras arbetskraft år 2010. Enkäten skickades till alla verksamhetsledare i de 105 föreningarna. På enkäten svarade 63 skogsvårdsföreningar. De föreningar som svarade på enkäten hade inom manuella skogsskötselarbeten sysselsatt 1 149 anställda i arbetsavtalsförhållande och erbjudit arbeten som underleverans till 155 skogsarbetarföretagare och till 45 skogsserviceföretag under år 2010.

I de föreningar som svarade på enkäten gjorde man manuella skogsskötselarbeten motsvarande sammanlagt 623 årsverken (200 arbetsdagar = 1 årsverke). De fast anställda gjorde 45 procent av årsverkena i hela landet. Andelen fast anställda säsongarbetare var 23, andelen visstidsanställda 10 procent och 23 procent köptes från underleverantörer. En persons skogsarbetarföretag gjorde cirka hälften av underleverantörernas arbetsdagar, och den andra hälften gjordes av skogsserviceföretag med mer än en anställd.

Nästan hälften av de fast anställda skogsarbetarna går i pension före 2016

Av de fast anställda skogsarbetarna i de föreningar som svarade var 66 procent äldre än 50 år 2010. I hela landet hade en femtedel av de anställda fyllt 60 år eller mer, vilket betyder att de går i pension senast inom ett par eller tre år. Skogsarbetarna har inom de senaste 10 åren gått i pension i genomsnitt vid 61 års ålder. Cirka en fjärdedel av skogsarbetarna hörde till åldersgruppen 55–59, så största delen av dem går i pension före 2016.
De fast anställda säsongarbetarna var yngre än de fast anställda. En fjärdedel av de anställda var yngre än 35 år. Hälften av de anställda var äldre än 50 år och en dryg tredjedel av de anställda hade fyllt 55 år. År 2016 har cirka 40 procent av de fast anställda säsongsarbetarna gått i pension.

Regionalt är situationen mest oroande i Lappland, där de föreningar som svarade inte alls hade fast anställd arbetskraft och hälften av de fast anställda säsongsarbetarna var 55-åriga eller äldre. I Södra Finland var de anställda i genomsnitt äldre än i föreningarna i Mellanfinland.

Andelen fast anställda i olika åldersgrupper i hela landet och enligt Metlas trähandelsstatistik per prisområde. Inom Lapplands område fanns inga fast anställda arbetstagare.

Andelen egen arbetskraft i skogsvårdsföreningarna minskar

Enligt genomsnittet för de tre senaste åren var antalet nyanställda per år tre procent av antalet fast anställda i föreningarna i hela landet. När 5–6 procent av den fast anställda arbetskraften går i pension, ser det ut att arbetskraften i löneförhållande i föreningarna så småningom minskar.

De föreningar som svarade producerade år 2010 i genomsnitt 80 procent av de manuella skogsskötselarbetena med egen arbetskraft och resten med underleverantörer. Föreningarnas verksamhetsledare uppskattade också vilken andel den egna arbetskraften och underleverantörerna har vid produktionen av föreningens skogsskötseltjänster år 2016.

Användningen av underleverantörer vid produktion av tjänster ökar

Av planteringarna och plantskogsskötseln – arbetsslag som sysselsätter mest – skulle cirka hälften göras med egen arbetskraft och hälften med underleverantörer år 2016. Av andelen underleverantörer skulle i genomsnitt en femtedel köpas från företag som producerar maskinella tjänster. I sådder skulle andelen underleverantörer uppgå till nästan 90 procent, medan andelen maskinella sådder skulle öka lite från den nuvarande nivån. Av iståndsättningarna av ungskog skulle 60 procent göras av underleverantörer. Andelen maskinella iståndsättningsavverkningar uppskattades uppgå till 40 procent. Uppskattningarna bör ses som vägledande, eftersom arbetena under arbetsslaget ”iståndsättning av ungskog” har blivit lite oklara i och med att uttaget av energived har ökat.

Andelen egen arbetskraft och företag som producerar maskinella skogstjänster vid produktion av skogsvårdsföreningarnas skogsskötseltjänster.

Mekaniseringen fortskrider snabbare inom plantering än inom plantskogsskötsel

De verksamhetsledare som svarade uppskattade att mekaniseringen av planteringen kommer att fortskrida snabbare än mekaniseringen av plantskogsskötseln. I hela landet uppskattades andelen tjänster som produceras av maskinföretag uppgå till 14 procent inom plantering och till 8 procent inom plantskogsskötsel. Några som svarade uppskattade att redan hälften av föreningens planteringar görs maskinellt. Nästan en tredjedel av dem som svarade uppskattade att föreningen inte skulle producera maskinella planteringstjänster år 2016. Hälften av dem som svarade trodde inte på produktion av maskinella plantskogsskötselstjänster. Av dem som svarade uppskattade dock var tionde att åtminstone en tredjedel av den plantskogsskötsel som genomförs av föreningen skulle göras maskinellt år 2016.

Tilläggsuppgifter

• Forskare Marja-Liisa Juntunen, tfn 029 532 5120, marja-liisa.juntunen(a)metla.fi