Forskning och kustskogar

Företagen inom träproduktindustrin ska utveckla certifieringspraxisen – konsumenternas intresse för hållbar skogsskötsel är svagt

Företagen inom träproduktindustrin uppskattar skogscertifikaten mellan kommersiella aktörer, men ännu kan inte särskilt många företag berätta för sina kunder vilken konkret nytta de skulle ha av en god miljöprestationsförmåga. Konsumenterna antas inte vara intresserade av hållbar skogsskötsel – det nordiska miljömärket Svanen är enligt företagen det effektivaste sättet att inspirera konsumenter att köpa träprodukter.

I projektet ”Miljövärdena för trä i marknadsföring” (2011) i programmet PUU undersöktes hurdan miljökommunikation är effektiv inom träproduktindustrin och vilka problemen och möjligheterna är vid användning av miljöinformation gällande träprodukter. I undersökningen kartlades vilka indikatorer för miljöprestationsförmåga de företag som tillverkar och säljer träprodukter för tillfället använder och hur de syns i deras kommunikation. Särskilt var man intresserad av användningen av miljövärden mellan olika industriella aktörer.

Finnforests huvudkontor FMO Tapiola som blev färdigt 2005, är en pilot för den inhemska PromisE-miljöklassificeringen. PromisE bedömer bland annat byggnadens effekter på användarnas hälsa, konsumtion av naturtillgångar, miljörisker och byggprojektets ekologiska effekt.

Metlas samarbetspartners var Helsingfors universitet, SLU från Sverige och Treteknisk från Norge. I undersökningen intervjuades sammanlagt 40 experter inom träproduktindustrin. Till undersökningen valdes företag som var intresserade av miljöfrågor från alla skeden av utbudskedjan för träprodukter, från sågverk till detaljhandel och byggherrar.

Skogscertifiering är en viktig del av kommunikation, det finns ett behov av ett allmäneuropeiskt konsumentmärke

Innan företagen intervjuades kartlade man de certifikat och konsumentmärken som används samt de standarder som påverkar i bakgrunden av dem. Miljöprestationsförmågan begränsas inte endast till skogscertifikat (PEFC och FSC i de nordiska länderna). Andra indikatorer som används är miljöledningssystem (ISO 14001, EMAS), miljövarudeklarationer och ekologiskt fotavtryck samt certifikat för grönt byggande (t.ex. BREEAM, LEED, DGNB, PromisE).

Skogscertifikat används på både de industriella aktörernas och konsumenternas marknader. De företag som deltog i intervjun förhöll sig dock reserverat till konsumenternas intresse för skogscertifiering. På konsumentmarknaden används flera olika miljömärken, såsom svanmärket och EU-blomman, som konsumenterna känner till bättre. Med hjälp av dessa märken är det lättare för träprodukterna att ”närma sig” konsumenterna. Ett problem ansågs vara avsaknaden av ett känt allmäneuropeiskt konsumentmärke som lämpar sig för alla träprodukter.

En central fråga i intervjun gällde användningen av certifikat i de olika stegen av utbudskedjan för träprodukter och den upplevda nyttan av certifikaten. Man återkom till frågan från flera olika synpunkter under intervjun.

I tabellen har klassificerats 32 företags intervjumaterial enligt stegen i utbudskedjan. Företagen har antecknats i kolumnerna flera gånger, om de verkar i flera steg. Den nedersta raden anger det verkliga antalet företag som använder indikatorn. I cellerna anger den första siffran hur många företag i tillverkningssteget som använder någon av indikatorerna i den ifrågavarande kolumnen. Siffran inom parentes anger hur många företag som tror att användningen av indikatorn är nyttig.

Tron på certifieringen är stark, men kommer frågorna att förverkligas i praktiken?

Företagen har en stark tro på certifieringen av hållbar skogsskötsel. När detta beaktas vid sidan om andra svar, upptäcks att företagen nog uppskattar skogscertifikaten mellan kommersiella aktörer, men tror inte att konsumenterna är intresserade av hållbar skogsskötsel. Även om allt inhemskt råvirke i praktiken är certifierat, finns det problem i slutändan av utbudskedjan, dvs. i tillgången till certifierade träprodukter. Företagen borde ännu mer satsa på certifieringen av ursprungskedjan.

Enligt företagarna är det nordiska miljömärket Svanen det effektivaste sättet att inspirera konsumenter att köpa träprodukter. Trots detta använde endast ett fåtal företag märket. Endast få företagare som intervjuades identifierade andra internationella konsumentmärken. Ansvaret för ansökan och användning av dem skjuts tydligen över på importörerna i mottagarländerna.

Livscykelanalysen används tillsvidare mycket litet. Flera ansåg även att den är viktig, men dess roll är för tillfället högst ”hoppingivande”.

Certifiering av miljöledning är allmänt, och krävs särskilt av exportföretag. Jämförelserna med tidigare undersökningar ger ett likriktat resultat som intervjun: miljöledningscertifikat har mycket lite effekter på miljön eller företagens ekonomi. En större potentiell betydelse vid miljöledning har den revision som miljöledningen kräver och en systematisk analys av verksamhetens miljöeffekter.

Alla dessa behövs när man ansöker om certifikat för ursprungskedjan, konsumentmärken eller gör beräkningar av livscykeleffekter. Dessa system är ännu lösa, certifieringen borde utvecklas på ett mer övergripande sätt i fortsättningen. På så sätt skulle man spara möda och kanske även lite pengar.

Mål för framtiden

I Finland används PEFC mer än ursprungscertifikatet för trä FSC. I praktiken är det svårt att få FSC-certifierat trä i Finland. FSC är dock bättre känt på vissa centrala marknader för träprodukter och ofta det enda krävda certifikatet. I vissa falla kan detta störa eller till och med hindra handeln. Dubbel certifiering av vår skogsskötsel är inte ett bra alternativ att lösa problemet. Ett bättre mål skulle vara att bli godkänt av konkurrerande certifikat för ursprungskedjan (PEFC-ursprungskedjan och FSC-ursprungskedjan). Således skulle slutanvändarna inte behöva lära sig nyanserna inom hållbar skogsskötsel, men en hälsosam konkurrens i en viktig fråga skulle bevaras. Detta är absolut ett av de viktigaste målen vid utnyttjandet av miljöprestationsförmågan hos trä.

Den mest oroväckande observationen i undersökningen är att endast få företag kan berätta vilken konkret nytta deras kunder kunde få av en god miljöprestationsförmåga. De beskrivna nyttorna lämpar sig för vilken som helst produkt eller berättar om allmän miljövänlighet. Under den företagsekonomiska undersökningen är mantran kundorientering och skapande av kundvärde. Miljöprestationsförmågan hos trä har ännu en lång väg framför sig för att dessa mål ska uppnås i en omfattande skala.

Tilläggsuppgifter

• Forskare Tarmo Räty. tfn 029 532 5184, tarmo.raty(a)metla.fi
• Uudistuvat puutuotearvoketjut ja puunhankintaratkaisut (PUU) -tutkimus- ja kehittämisohjelma
• Forskningsrapporten för projektet publiceras i början av vintern 2012 i serien Metlas arbetsrapporter