Forskning och kustskogar

Usch, älgflugor!

Älgflugor har redan börjat plåga bär- och svampplockare samt skogsarbetare i skogarna. Älgflugorna kläcks i slutet av sommaren och under hösten och börjar söka efter ett värddjur. De är aktivast under varma dagar, och det verkar som om de slutar röra på sig först efter långvarigare frostperioder. Älgflugor är motbjudande och kan leda till att man börjar undvika att vistas i skogsmark.

Sitt livs misstag begår älgflugan när den fäller sina vingar efter att ha landat på ett djur vars blod den inte kan använda som näring. Älgflugan förökar sig bara på hjortdjur, inte på andra arter och inte heller på människan. En älg kan vara värddjur för tusentals älgflugor.

Älgflugan dök upp i sydöstra Finland på 1960-talet, och därifrån spred den sig snabbt längs sydkusten till västra Finland. I dag kan man redan stöta på älgflugor i Kajanaland, och även i Norra Österbotten finns det områden med mycket älgflugor.

Älgflugan följer med sitt värddjur, och det ökande älgbeståndet har även gjort det möjligt för älgflugan att sprida sig relativt snabbt. Det stora älgbeståndet i dag gör det möjligt för älgflugan att sprida ut sig ytterligare i randområdena för dess utbredning. Vid sidan av de traditionella stora ekonomiska trafik- och skogsskadorna är även information om älgflugans inverkan på människors vilja att vistas i naturen viktig, när man på ett övergripande plan bedömer för- och nackdelarna av det stora älgbeståndet.

Kan man undgå älgflugorna?

Skyddsdräkt

Det förekommer stora lokala variationer i antalet älgflugor. Mest älgflugor finns det i områden där älgbeståndet varit stort föregående vinter. Mest sannolikt råkar man ut för älgflugor om man hamnar på älgarnas rutter och övervintringsområden.

Älgflugan väljer värddjur med hjälp av synsinnet. Den reagerar på objekt som påminner om älgar: objektet ska vara tillräckligt stort, rörligt och tydligt urskiljbart mot bakgrunden. Älgflugor söker sig mer sannolikt till människor i mörka än ljusa kläder, och de tycks föredra varma områden.

Älgflugans saliv och avföring innehåller antigener som orsakar allergiska reaktioner och långvariga eksem. Till all lycka lämnar största delen av älgflugorna en skogsvandrare om de inte hittar till håret eller andra skyddade ställen. Det enda sättet att undvika de symptom som älgflugor orsakar är att klä sig så att insekterna inte kan ta sig innanför kläderna.

Älgflugorna kan inverka på människornas benägenhet att röra sig i skogarna. För personer som rör sig i skogar på arbetets vägnar orsakar älgflugorna besvär och stress, medan de som plockar bär och svamp på fritiden kan låta bli att gå till skogen. Enligt en färsk undersökning undviker över hälften av dem som arbetar eller annars rör sig i skogen områden på hösten om de vet att det finns älgflugor där.

Referenser

• Kortet, R., Härkönen, L., Hokkanen, P., Härkönen, S., Kaitala, A., Kaunisto, S., Laaksonen, S., Kekäläinen, J. & Ylönen, H. 2010. Experiments on the ectoparasitic deer ked that often attacks humans; preferences for body parts, colour and temperature. Bulletin of Entomological Research 100: 279-285.
  Sammandrag på finska

Mer information om älgen och älgflugan

• Forskningsprojekt: Hirvieläinten yhteiskunnalliset ja metsätaloudelliset vaikutukset alueittain
• Reunala, T., Laine, M., Vornanen, M. & Härkönen, S. 2008. Hirvikärpäsihottuma – maanlaajuinen riesa. Duodecim 124: 1607-1613
• Jani Pellikka, Kari Heliövaara, Lena Huldén & Larry Huldén. 2010. Hirvikärpäskohtaamiset ja niiden vaikutukset luonnossa liikkujien käyttäytymiseen. Metsätieteellinen aikakauskirja 3/2010.