Forskning och kustskogar

Valet av skogsskötsel påverkar skogarnas kolbalans

Skogarna binder koldioxid från atmosfären i biomassan och marken, vilket bromsar upp klimatförändringen. En färsk studie undersöker hur klimatförändringen och skogsskötseln inverkar på ekonomiskogarnas förmåga att binda kol.

Foto: Harri Silvennoinen

Foto: Metla/Erkki Oksanen

Enligt den modell som använts i studien är växtlighetens och markens kolreserver större i ett föränderligt klimat än i det nuvarande klimatet. Kolreserverna ökar både i ekonomi- och i naturskogarna. Naturliga skogar har större kolreserver än behandlade ekonomiskogar.

Trots att klimatförändringen leder till en högre temperatur och ökande nederbörd som accelererar nedbrytningen av organiskt material i marken, ökar produktionen av biomassa och förna ännu mer, och därför binds mer kol i marken än i dag.

Tidigare och tätare gallringar

Genom valet av skötselmetoder för ekonomiskogar kan man inverka på kolbalansen och förebygga klimatförändringen. Enligt en skogsskötselkedja, där man strävade efter en så stor ekonomisk lönsamhet som möjligt ur skogsägarens perspektiv, var det bra att senarelägga gallringar i det rådande klimatet. Samtidigt ökade kolreserven i trädbeståndet och marken. Det ekonomiska värdet av det kol som bands i skogarna beaktades emellertid inte i denna studie.

I ett föränderligt klimat kan det vara lönsammast att göra fler gallringar i ett tidigare skede än vad som är fallet i dag. Kolreserven i trädbeståndet och marken skulle då bli något mindre än genom iakttagande av de nu gällande rekommendationerna för skogsskötsel. Klimatförändringen ökar dock granens tillväxt oberoende av när gallringar utförs.

Skogsskötselns inverkan på kolbalansen undersöktes med hjälp av simuleringsmodeller

De olika skötselmetodernas inverkan på kolbalansen kan granskas med hjälp av simuleringsmodeller som beskriver trädbeståndets utveckling. Simuleringsmodellerna gör det möjligt att prognostisera skogstillväxten och kolbindningskapaciteten under olika miljöomständigheter och i skogar som sköts på olika sätt. Kombinerat med kolmodellen för marken beskriver de också utvecklingen av kolreserven i marken.

Om modellen beskriver de processer som reglerar trädtillväxten i klimatförhållanden som avviker från de nuvarande, kan man med hjälp av denna undersöka klimatförändringens inverkan på tillväxten och kolbindningen. I undersökningen användes en processbaserad tillväxtmodell (PipeQual) i kombination med en dynamisk markmodell (ROMUL) som beskriver kväve- och kolkretsloppet. Med hjälp av modellen undersökte man hur kolreserven i trädbeståndet och marken utvecklas i varierande klimatförhållanden då gallringarnas tidsintervall och omfattning samt tiden för slutavverkningen ändras.

Undersökta alternativ:

• sedvanliga gallringar som överensstämmer med de nuvarande rekommendationerna för skogsskötsel
• den för skogsägaren ekonomiskt lönsammaste skogsskötselkedjan (optimerad med en ränta på 3 procent)
• oskött skog

När effekterna av klimatförändringen simulerades antog man att temperaturen är 3 ºC högre än i dag och att nederbörden är 10 procent större.

Undersökningens finansiärer

Undersökningen finansierades av EU (Grant Agreement 212535) i anslutning till projektet Climate Change – Terrestrial Adaptation and Mitigation in Europe. Det internationella projektets webbplats.

Tilläggsuppgifter

• Äldre forskare Raisa Mäkipää, tfn 029 532 2197, raisa.makipaa @ metla.fi
• Äldre forskare Tapio Linkosalo, tfn 029 532 5583, tapio.linkosalo @ metla.fi

• Publikation: Mäkipää, R., Linkosalo, T., Niinimäki, S., Komarov, A., Bykhovets, S., Tahvonen, O., Mäkelä, A. 2011. How forest management and climate change affect the carbon sequestration of a Norway spruce stand. Journal of Forest Planning, 16: 107–120.