kuva:Metla/Jouni Hyvärinen
Metla
Nyordning inom tjänsterna till skogsägare?

 

Betydande förändringar torde ske inom skogsplaneringen under de närmaste åren, åtminstone vad gäller metoderna för insamling och bearbetning av data om skogstillgångar samt i de planeringstjänster och –produkter som ställs till skogsägarnas förfogande. Det kan hända att det också sker förändringar i arbetsfördelningen mellan aktörerna.

 

Meddelandet Metsään.fi, som skickas gratis till alla privata skogsägare, förbättrar inte nödvändigtvis ägarnas kunskaper om den egna skogen och de möjligheter den erbjuder, om inte ägarens intresse för skogsfrågor samtidigt stöds med andra medel. Meddelandet ersätter inte heller den nuvarande skogsplanen, för till exempel i de åtgärdsförslag som det innehåller beaktas inte ägarens egna mål i skogsanvändningen på något sätt.

 

För att kunna skapa lockande tjänster undersökte Metla allmängiltigheten av frågor som uppstår i skogsägarnas vardag och av konkreta beslut som gäller skogen. Den riksomfattande enkäten baserade sig på svaren från 1 244 skogsägare, som samlades in under hösten 2009.


Typiska behov av beslutsstödsystem i olika skeden av skogsägande

 

Enligt enkäten hade närmare två av tre ägare som fattat beslut funderat på vad de överhuvudtaget skulle kunna göra i skogen eller vad som skulle löna sig att göra. Över hälften hade funderat på organiseringen av åtgärderna och tidpunkten för försäljning av virke. Den nuvarande skogsplanen besvarar dessa frågor bara i stora drag, och detta är inte tillräckligt enligt skogsägarna.

 

Resultatet visar att skogsägarna behöver beslutsstödstjänster som tydligare definierar och specificerar den taktiska skogsplanen. Å andra sidan visade enkäten också att överföring av skogsegendom till arvingar var en fråga som orsakade mycket huvudbry.

Vanliga frågor som finländska skogsägare fattar beslut om (Hujala m.fl. 2010)

 

Den totala efterfrågan på skogstjänster kunde till och med öka om olika specialtjänster tillhandahölls för de olika skedena i skogsägandets ”livsförlopp”. Nya skogsägare skulle erbjudas möjlighet att bekanta sig med den egna skogen, utarbeta en plan för att förvärva kunskaper och klargöra de egna målen, eller få service som förbereder till självständigt beslutsfattande.

För senare skeden i ägandet kunde man erbjuda speciellt detaljerade målstyrda tjänster, till exempel jämförande kalkyler för att förbereda utförandet av en stämplingspost eller en tjänst för planläggning av skogsvårdsarbeten under de närmaste åren. I ett moget skede av skogsägandet skulle man erbjuda ägarna framför allt tjänster som gäller överlåtelse av ett skogshemman.

 

Skogsägarnas betalningsvillighet och fördelningen av utgifterna

 

Eftersom samhället hittills har betalat en del av utgifterna för skogsplaneringen är skogsägarna inte vana vid att betala marknadspris för de experttjänster som tillhandahålls dem. Detta kan begränsa införandet av nya slags tjänster och produkter och fördröja utbredningen av nya betalningssätt, som nättjänster med månatlig debitering. Det kanske lönar sig att erbjuda experttjänster till ägarna som en del av en annan tjänst, varvid utgifterna för dem kan anslutas till serviceutgifterna eller drivningskostnaderna eller avdras till exempel från kontot för trävaruhandel.

 

Det verkar finnas en intressant marknadspotential helt i en klass för sig för tjänster som riktar sig till samfällda skogar samt tjänster som ökar gemensamma projekt. I motsats till den traditionella skogsplaneringen som gäller ett specifikt hemman skulle dessa tjänster inte riktas till enskilda skogsägare, utan till flera skogsägare samtidigt. Detta skulle ha den fördelen att de fasta utgifterna för tjänsteutbudet skulle kunna delas mellan flera kunder och vid större arealer skulle enhetskostnaden för tjänsten sjunka.

 

Utmaningen för dessa tjänster som kräver beslutsstöd av en grupp är att bibehålla stödet för ägarnas ömsesidiga växelverkan och förhandlingar. För dessa tjänster behövs antagligen välfungerande nätverksverktyg samt serviceföretag som har kunskaper i gruppbeslutsfattande och förhandlingsledning.

 

Utmaningar för serviceföretagen: nya tjänstemodeller och nätverkssamarbete

 

Planeringstjänster som är inriktade på kunskapsprodukter och växelverkan förefaller båda ha kundgrupper som har anknytning till målen för skogsägande, men som delvis skiljer sig från varandra. Beroende på utgångspunkterna för företagets verksamhet kan tjänsterna i princip utformas med mycket olika egenskaper och utgifter. De viktigaste egenskaperna som kännetecknar genomförandet av tjänsten är (i) mängden av terrängarbete; (ii) växelverkan med ägaren; samt (iii) kalkylerade data. Från dessa utgångspunkter kan man skapa minst tre skilda genomförandemodeller.

  • Tjänsten stödjer sig på resultat av kalkyler som gjorts enbart på basis av uppgifter om skogstillgångar och som beaktar skogsägarens mål. Skogsägarnas mål kan man ta reda på till exempel med ett färdigt frågeformulär, varefter rapporter om planeringen skickas till ägaren. Detta är prismässigt det mest förmånliga för ägaren.
  • Tjänsten bygger på en mångsidig växelverkan med skogsägaren och kan även omfatta definition av åtgärder ute i terrängen och vägledning och/eller rådgivning till skogsägaren. Som bakgrundsinformation kan man använda uppgifter om skogstillgångar, och dessa kan vid behov preciseras i samband med ett besök i terrängen. Det dyraste alternativet.
  • Tjänsten baserar sig på uppgifter om skogstillgångar som kompletterats med ett besök i terrängen. Utgående från dessa noga definierade uppgifter utarbetas en rapport om en skogsplan som innehåller få fel i utgångsmaterialet. Skogsägarens mål kan skisseras upp i stora drag innan skogsplanen sätts ihop, vilket gör att planen kan vara inriktad på virkesproduktion, spara på avverkningsmöjligheter eller betona naturvärden. Prismässigt ligger detta alternativ någonstans mellan de två föregående.


Den specialisering bland aktörerna som behövs för att förverkliga nya, avancerade tjänstemodeller kommer att förutsätta ett nätverkssamarbete mellan aktörernas organisationer. På lokal och regional nivå samt för SMF-företag innebär detta en utveckling av aktivare marknader för köpta tjänster mellan företagen än för närvarande samt ett eventuellt behov av separat finansierade projekt och utbildningar för nätverkssamarbete.

 

 

Tilläggsuppgifter:

© Skogsforskningsinstitutet (Metla), PL 18, FI-01301, VANDA, p. 029 532 2111
www.metla.fi | Abonnera eller säg upp abonnemanget på Nyhetsbrevet med blanketten på webben
Sänd respons | Redaktionen Kaija Puputti, förnamn.efternamn@metla.fi