Med omräkningstal avses i detta sammanhang förhållandet mellan energivedens massa och volym vid vägningstidpunktens fukthalt. Enheten för detta omräkningstal är rådensitet (kg/m³).

Rådensiteten bildas av två faktorer: vedens – i detta fall energivedsslagets – densitet och det vatten veden innehåller.

Fuktnivån i rå ved är relativt stabil. Efter avverkningen ändras energivedens rådensitet enligt ändringen av fukthalt. Vedens fuktighet är i ett konstant ändringstillstånd. Under goda "avdunstningsförhållanden" då temperaturen, luftens relativa fuktighet och vindförhållandena är gynnsamma torkar energiveden snabbt.

Veden tar upp vatten från den omgivande luften. På grund av detta kan fukthalten i energived öka även då påverkan av direkt regnvatten inte förekommer. Fuktighetsförändringarna i energived kan vara rätt snabba eftersom den yta som avger och tar upp vatten är stor i förhållande till volymen.

Rådensitetstalen förnyas – de nya tabellerna är mångsidigare

Handboken i mätning av energived visar rådensitetstalen för grot samt för helträd och slanor för olika trädslag. Användningserfarenheterna visade att det var dags att förnya de nuvarande tabellerna över rådensitetstal och göra dem mångsidigare. Mätningskommittén för energived inledde revideringen av Handboken för mätning av energived och rådensitetstal under vårvintern 2010. Den av kommittén godkända mätningshandboken (pdf) med tillhörande beräkningsprogram kan hämtas på Skogsforskningsinstitutets webbplats.

De regionala skillnaderna i torkningsförhållandena har beaktats i revideringen av rådensitetstalen. Vid beräkningen användes väderobservationsmaterial från de senaste femton åren som gav en uppfattning om variationerna i förhållandena och nivåerna under längre tidsperiod.

Gemensamma tal skapades i rådensitetstabellerna för Södra Finland och Österbotten samt för Kajanaland-Nordöstra Österbotten och Lappland där torkningsförhållandena enligt väderobservationerna var förhållandevis likartade. Övre Lappland placerades tillsammans med de nordliga områdena trots att förhållandena för torkning avviker något från de övriga. Områdeskarta.

De reviderade tabellerna består av tio tabeller för grot och energived från gallring (blandträdslag, barrträd, björk, övriga lövträd). De reviderade tabellerna innehåller fler viktklasser än de befintliga. Skillnaderna i förhållandena mellan olika regioner har beaktats i torkperiodernas tidpunkter så att torkperioden under våren börjar senare i de nordliga regionerna än i de sydliga regionerna. Torkperioden på hösten börjar också tidigare i de nordliga regionerna och torkperioden är kortare än i de sydliga regionerna.

Exempel på rådensitetstabeller. Ett slutavverkningsmålområde i Södra Finland har avverkats sedan 10.4. Grot har transporterats i skogen sedan 8.5 och vägts med kranvåg. För att räkna om mätresultatet till volym används rådensitetstalet för viktklass 4, 770 kg/m³.

Användningen av tabeller kräver förutom att virkesslaget och regionen är bekant även att mätnings- och avverkningstidpunkterna är kända eftersom tabellerna används för att bestämma den torkningshastighet och -tid som rådde före mättidpunkten. Torkningshastigheten har fastställts för fyra olika tidsperioder:

1. period med långsam torkning under vårvintern
2. period med snabb torkning under försommaren och sommaren
3. period med långsam torkning under slutet av sommaren och början av hösten
4. vintern då ingen torkning förekommer

I tabellerna beaktas energivedens ökade fuktighet då sådan energived som torkat under sommaren mäts i slutet av sommaren, på hösten eller under vintersäsongen.

Använding av rådensitetstalen

Utifrån väderobservationsmaterial är det möjligt att bestämma sannolikt återkommande förhållanden under en längre tidsperiod.

Torkningsförhållandenas slumpvisa variation från år till år och även från dag till dag är rätt stor.

Vid mätningar som bygger på omräkningstal i tabeller är det alltid nödvändigt att använda medelvärden och förenkla de fenomen som förekommer i naturen. Risken är särskilt att tork- och snöförhållandena avviker under en bestämd tidsperiod.

Rådensitetstalen lämpar sig enbart för mätningar som sker i samband med skogstransporter.

Tilläggsuppgifter: Äldre forskare Jari Lindblad, tfn 029 532 3072, jari.lindblad @ metla.fi Puutavaranmittaus i skogsinformationstjänsten Metinfo Forsknings- och utvecklingsprogrammet Bioenergi ur skogarna (BIO)   Jaa sivu |     << Retur till framsidan		Metla sköter virkesmätning som en myndighetsuppgift – separat avtal för mätning av energived   Virkesmätningen är en väsentlig del av virkesanskaffningsverksamheten. Med virkesmätning avses mätning av skog på rot i en stämplingspost eller färdigt virke för att fastställa volymen eller kvaliteten.   Mätningarna utförs i syfte att bestämma köpesummor, löner för skogsarbete och entreprenadbetalningar för avverkning och virkestransport. Mätning krävs dessutom vid olika tillsynsuppgifter och numera allt oftare för styrningen av råvirkesproduktionen.   Virkesmätningen omfattar förutom mätning av rundvirke även mätningen av andra virkesslag, t.ex. flis och sågspån. Skogsforskningsinstitutet sköter virkesmätningen som en myndighetsuppgift.   Virkesmätningslagen tillämpas inte på mätning av energived. Mätningen är arrangerad genom ett avtal mellan centrala aktörer i branschen och intressebevakare (meddelandet Spelregler för mätning av energived).