I synnerhet för energived av massavedslängd är rotprisnivån en faktor som betydligt försvagar lönsamheten inom energiproduktionen. Däremot försvagar priset på energiråvar från avverkningsrester och stubbar (rotpris) inte deras lönsamhet och konkurrenskraft.

Priset på utsläppsrätter inverkar på den träbaserade CHP-produktionens lönsamhet, men endast om CHP-anläggningen omfattas av utsläppshandeln. Om priset på koldioxid stiger, kan även massavedens konkurrenskraft som anläggningsbränsle förbättras, men i dagens läge är förbränningen inte lönsam. Priset på energived fastställs enligt lastens energiinnehåll snarare än enligt volym eller massa, och även detta inverkar på energivedens konkurrenskraft. Det är svårt att kontrollera faktorer som inverkar på energiinnehållet såsom klimatet eller lagringsförhållandena, och de har en stor inverkan på den slutliga prisbildningen.

Långa transportsträckor höjer användningsplatskostnaderna för flis, eftersom transportkostnaderna för skogsflis stiger snabbt över långa transportsträckor på grund av materialets låga densitet. Kostnaderna kan dock sänkas till exempel genom placeringen av terminaler och brännanläggningar samt genom förtätning av biomassa med låg densitet. I framtiden kommer den logistiska planeringen att inverka allt mer på bioenergins konkurrenskraft, eftersom avståndet från avverkningsplatserna till anläggningarna blir längre. I slutet av 2009 var den genomsnittliga användningsplatskostnaden för skogsflis cirka 16,9 €/MWh enligt statistik från Pöyry.

I maskinell skogsavverkning har maskinförarens yrkesskicklighet och arbetsmetoder en stor betydelse för arbetets produktivitet och kostnader. En skicklig förare kan under motsvarande omständigheter höja produktiviteten med tiotals procent.

När fjärrtransportsträckan blir längre försämras skogsenergifraktionernas konkurrenskraft jämfört med andra anläggningsbränslen såsom torv. När fjärrtransportsträckan ökade försämrades lönsamheten betydligt i synnerhet för skogsenergibränslen med en låg densitet såsom lös trädkronsmassa och stubbflis. Genom rätt placering av anläggningarna och optimering av fjärrtransportsträckorna kan man uppnå betydande kostnads- och konkurrensfördelar.

Tilläggsuppgifter:

• Forskare Tanja Ihalainen, tanja.ihalainen @ metla.fi

• Tanja Ihalainen & Anssi Niskanen, Kustannustekijöiden vaikutukset bioenergian tuotannon arvoketjuissa. Metlan työraportteja 166.