År 2007 grundades en expertpanel vid FN:s Skogsforum med uppgift att producera på forskningsfakta baserade sammandrag för internationella processer med skogsanknytning,

Som första tema för panelen valdes skogarnas anpassning till klimatändringen. 90 sakkunniga från olika delar av världen deltog i arbetet. Skogsforskningsinstitutets professor Risto Seppälä fungerade som panelens ordförande och Metla har också i övrigt en betydande roll i panelens arbete.

Resultatet av panelens arbete kom ut i två rapporter, en vetenskaplig huvudrapport och ett "Policy brief" för beslutsfattare. Båda rapporterna offentliggjordes i FN:s Skogsforums plenum i april 2009. De fick rätt stor uppmärksamhet både i FN och i världens massmedier.

Klimatändringen har redan påverkat skogarna

Panelen konstaterar enhälligt att den skedda klimatändringen (t.ex. en höjning av jordklotets medeltemperatur med 0,74 °C jämfört med den förindustriella tiden) redan har inverkat på skogsekosystemen. Den har ökat skogarnas skadebenägenhet och virkesförrådets tillväxt. Klimatändringens inverkan, såsom temperaturhöjningen, har varit större i de boreala områdena än i andra vegetationszoner. Å andra sidan är mänskor ofta mer sårbara för inverkan av klimatförändringen i tropiska och subtropiska områden, eftersom skogarna i de här områdena tillfredsställer många av livets grundbehov.

Fara för att skogarna blir källor för kolutsläpp istället för kolfångare

Skogarna och skogsmarken binder och lagrar över en fjärdedel av jordens kolutsläpp.

Panelen kom fram till att den här "skogarnas klimattjänst" eller dämpande inverkan på klimatförändringen kan nästan helt förloras, om jordens genomsnittstemperatur stiger med 2,5 grader eller mer i förhållande till den förindustriella tiden. Skogarnas förändring från nettoupptagare av kol till nettokällor skulle genom en återkopplingsmekanism få igång en trollcirkel som accelererar klimatförändringen.

Klimatändringen inverkar på olika sätt i olika områden

Panelen använde i sina regionala analyser indelning i fyra vegetationszoner: de tropiska, subtropiska, den tempererade zonen och de boreala skogarna.

I de tropiska skogarna ökar tillväxten, där det finns tillräckligt med vatten, men minskar på torra områden. Allvarliga skadliga inverkningar förekommer, om klimatförändringen fortsätter med nuvarande fart.

I de subtropiska skogarna minskar tillväxten som en följd av den ökade torkan. Skogsbränder och skador blir mera allmänna som en följd av torkan.

I den tempererade zonens skogar är klimatförändringens inverkan mindre än i andra områden. Trädbeståndens tillväxt ökar nära den boreala zonen och minskar nära den subtropiska zonen.

I de boreala skogarna, till vilka bl.a. Finlands skogar hör, är följderna större än i andra vegetationszoner. Temperaturen stiger och trädbeståndets tillväxt ökar i allmänhet relativt desto mera ju närmare man är polar-områdena. Stormar, sjukdomar och skadegörare samt skogsbränder utgör hot och medför att koldioxidemissionerna ökar och påskyndar klimatändringen.

Klimatändringen har också, åtminstone tillfälligt, positiva följder

På vissa områden kan klimatändringen leda till en märkbar ökning av trädbeståndens tillväxt och utbud av virke. Den tillväxtökning som förorsakas av en stigande temperatur och höjning av atmosfärens koldioxidhalt kan öka speciellt de boreala skogarnas avkastning, också märkbart. I Finland kan trädbeståndens ökade tillväxt vara i medeltal t.o.m. mera än 40 %. I princip förbättrar detta virkesproduktionens konkurrenskraft i de boreala områdena, men å andra sidan kan en följd av det ökade utbudet vara en sänkning av virkespriser.

I ett längre tidsperspektiv är dock också de boreala skogarna i farozonen. Ifall klimatförändringen fortsätter med nuvarande fart, kan trädbeståndens tillväxtökning avstanna som en följd av rikliga insektskador, många skogsbränder och stormskador.

Anpassningen till klimatförändringen behöver flexibla metoder

Eftersom klimatförändringen ofta inverkar negativt på skogarna och deras nytta, så bör man försöka hitta utvägar för att anpassa sig till klimatförändringen. Expertpanelen granskade de här metoderna både med tanke på skogsskötsel och skogspolitik.

Panelen identifierade några allmänna principer, med vilka man kan främja skogarnas anpassning till klimatförändringen. Den viktigaste av dem är att utövande av hållbart skogsbruk är bästa anpassning till de olägenheter klimatförändringen förorsakar.

Forskningsfakta om klimatförändringens lokala inverkan på skogsekosystem är ännu ganska bristfälliga, och målsättningar rörande skog är mycket olika i olika områden. Panelen betonar således flexibilitet vid val av de åtgärder, med vilka man i skogsbehandlingen försöker bereda sig på klimatändringen.

En större flexibilitet behövs också i skogspolitiska åtgärder. Dessutom är det viktigt att inse, att utöver klimatförändringen kommer de flesta andra förändringar, som inverkar på skogarna i huvudsak inte från skogssektorn utan från jordbruket, energipolitiken, miljöskyddet och den allmänna ekonomiska politiken. För att skogspolitiken på bästa sätt skulle kunna bereda sig på inverkan av klimatändringen, borde skogspolitiken koordineras i samarbete med aktörer utanför skogsbranschen.

En minskning av utsläppen är oundviklig

Ett av de viktigaste resultaten av panelens arbete är att även om anpassningsåtgärderna skulle lyckas fullständigt, så leder ökningen av utsläppen av växthusgaser i nuvarande takt till att skogarnas anpassningsförmåga redan under nuvarande århundrade på många områden överskrids. Av detta följer att en ökande del av skogarna förändras från kolbindare till källor för kolutsläpp. Därför är en betydande och snabb reducering av utsläppen oundviklig, så att skogarna kan både behålla sin anpassningsförmåga till klimatändringen och fungera som stävjare av klimatändringen.

Den följande internationella skogspanelen förbereds nu

Den panel som på våren 2009 avslutade sitt arbete var den första som grundades för att stöda FN:s Skogsforums arbete inom ramarna för expertpanelsystemet. På hösten 2009 startar en andra panel, med sikte på färdig rapportering i januari 2011 då följande möte för FN:s Skogsforum äger rum. Det ser ut som om det här systemet som grunder sig på global sakkunskap skall bli en fast och viktig del av internationella processer, som berör skog. Ur Finlands synpunkt är det här intressant, ty panel idén härstammar från oss och Finland och finländare har haft en avgörande roll i igångsättningen av panelsystemet.

Tilläggsuppgifter

• Professor Risto Seppälä. Metla/Vanda, tel. 010 211 2160, risto.seppala @ metla.fi
• Publikation: Seppälä, R., Buck, A. & Katila, P. (eds.). 2009. Adaptation of forests and people to climate change – A Global Assessment Report. IUFRO World Series Vol. 22. 224 p.
• Metsätieteen aikakauskirja 3/2009

<< Retur till framsidan