<< Retur till framsidan

28.10.2009

	Svampar och bär - en viktig del av skogens skörd

Beroende på förekomsten av senhöstens forstnätter och snöfall kan man plocka trattkantareller, kantareller, fårtickor och frostvaxing ännu i november-december.

 

En medelmåttig lingonskörd blev det i år i Södra och Mellersta Finland. I Uleåborg och Lapplands län fanns också medelmåttigt med lingon i september.

 

Många handelssvampar har förekommit rikligt i höst i svampskogen

Förhöstens fuktiga och molniga väder hade försenat lingonens blomning med en dryg vecka i jämförelse med de långa medeltalen. Lingonen plockades delvis som råa. På provrutorna i forskningsskogarna fanns det blommor i medeltal, 229 st per kvadratmeter. Enligt inventeringsuppgifterna fanns det på provytorna i medeltal 100 st mogna bär per kvadratmeter.

 

Lingonskörden var medelmåttig, men skillnaden mellan skogarna var stor. Det här berodde på att blomningen i Södra och Mellersta Finland inföll under en lång tidsperiod, under den andra och tredje veckan i juni. Pollineringen lyckades på grund av detta inte jämnt i alla lingonbestånd, och skillnader i skörd blev stora också på närbelägna skogsfigurer. En del av forskningsskogarnas lingonprovrutor har inventerats på samma platser till och med under 10 års tid. På grund av detta har skördenivåerna sjunkit och ger ställvis en mindre skördeprognos än i medeltal.

 

Blåbärsskörden var medelmåttig, hjortronskörden blev svag

Blåbärsskörden var i år medelmåttig, men ställvis också riklig. Mogna bär plockades från provrutorna i medeltal över 120 stycken per kvadrat-meter. Även om blomningen var rikligt jämn i hela landet (i medeltal 201 blommor per kvadratmeter) och också pollineringen lyckades, så blev det problem med larver och ogynnsamma väderförhållanden. I Östra Finland sänkte larver av vecklarefjäril skördenivån ställvis till svag och i Västra Finland föll en del av kartorna till marken på grund av torka. I Uleåborgs och Lapplands län förekom frost under blomningstiden. Dessutom sänkte hårda vindar och regn, då de pollinerande insekterna inte flög på blåbärens blommor, skördenivån. De rikligaste blåbärsmängderna växte i år i de mest sydliga områdena av Finland och i Mellersta Finland.

 

Den riksomfattande hjortronskörden var svag, liksom också under föregående år. På de öppna mossarna fanns det nästan inga hjortron att plocka. På trädbevuxna torvmarker, i kärr och på myrar kunde en flitig plockare fylla ett ämbar efter att ha gått runt på många mossar.

 

Rikligt med handelssvampar

Kantarellskörden har liksom ifjol varit riklig. Säsongen torde bli rekord-lång, ty de första kantarellerna plockades redan i juni-juli månadsskifte i lövskogar. I barr- och blandskogar kan kantareller plockas ända till senhösten.

 

Trattkantarellskörden har också den, som under de senaste åren, varit utmärkt. Skörden började i år ovanligt tidigt, ty de första observationerna var redan från början av augusti. Säsongen fortsätter till den första snön. Trattkantarellerna har under senaste år ökat, nya växtplatser har ytterligare hittats i synnerhet på torrare tallmoar. Orsaken kan möjligen finnas i förändringar i jordmånen. Förändringarna i temperatur och fuktighet har under de senaste tiderna varit gynnsamma för trattkantarellmyceliets tillväxt både i gran- och talldominerade moskogar.

 

I granskogen hittades skogsriska. Skäggriskorna har i år gett en god skörd, och säsongen fortsatte hela september. I år har många plockat en stor skörd av skäggriskor på hemgården under björkarna. Pepparriska har förekommit i stora grupper på tallmoar.

 

Säsongen för kremlor är över. Men i talldominerade moskogar kan ännu hittas stor kremla och tegelkremla.

 

I grandominerade skogar har i år hittats sotvaxingar i rikligare mängd än under tidigare år.

 

Stensoppsvamparnas mängd har inte motsvarat förväntningarna, fastän fuktighet har förekommit tillräckligt i jordmånen, förutom i Västra Finland. Det är fortfarande svårt att göra prognoser för stensoppar. Inte ens efter gynnsam väderlek stiger deras fruktkroppar till ytan av humusen, som man kunde anta. Även om svampen med sitt mycel växer väl i humusen, så kan stensoppen inte helt uppenbart själv reglera produktionen av fruktkroppar.

 

Av matsvamparna har det förekommit rikligt av rynkad tofsskivling på tallmoar, och blek taggsvamp i de friska moskogarna, så svamplockarna kan notera en riklig skörd denna höst.

 

Under en bra matsvampshöst förekommer också många giftsvampar

Vid sidan av matsvamparna förekommer vanligen under en bra svamphöst rikligt med olika sorters rötsvampar och giftiga svamparter. I höst har den dödligt giftiga vita flugsvampen och toppig giftspindling förekommit mera än under många tidigare år.

 

	Bild: Metla/Kauko Salo

Den vita flugsvampen växer ensam eller i form av fruktkroppar, så som denhär hösten i grandominerade moskogar. Svampen är helt vit, också dess fruktkött är vitt. Lamellerna är bestående vita, foten är lång och vid roten lökformigt förtjockad. I fotens övre del finns en slappt hängande ring (bild) Lukten kan vara sötaktig och oftast motbjudande.

 

De cellgifter som den vita flugsvampen innehåller är bestående och de bryts inte heller ned, då svampen kokas eller steks. Den vita flugsvampen kan förväxlas med champinjoner, vilkas spordamm är svart och vilka lameller är redan vid unga år rödaktiga. Ett gott råd i svampskogen är: plocka inte vita svampar.

 

Toppig giftspindling växer i fuktiga barrskogar och kärrskogar i granens sällskap. Svampen är medelstor, hatten är kanelbrun och centrum vasst och toppigt upphöjt. Lamellerna är bruna, tjocka och glest lagda. I unga fruktkroppar täcks lamellerna, liksom hos andra giftspindlingar av ett spindelvävaktigt skydd. På fotens bruna yta finns gula och brutna bälten. De cellgifter som den toppiga giftspindlingen innehåller, försvinner inte heller genom att koka eller steka.

 

Bild

Bilden får användas av massmedier med engångsrätt i samband med artiklar i anknytning till detta meddelande. Då bilden används bör som källa nämnas Metla/Kauko Salo

• Bild 1: Den vita flugsvampen är helt vit, lamellerna är vita, foten är lång, från roten lökformigt förtjockad och i fotens övre del finns en slappt hängande ring.

Tilläggsuppgifter

• Äldre forskare Kauko Salo, Skogsforskningsinstitutet Metla, tel. 050 391 3034, kauko.salo @ metla.fi

<< Retur till framsidan