De nya forskningsresultaten visar att en nedåtgående trend har vänt uppåt. I början av 1990-talet meddelade 41 % av finländarna att de sysslar med svampplockning, men vid millenniumskiftet hade de deltagandes antal sjunkit 38 % bland alla finländare. Enligt enkäten i början av i år deltog redan 43 % av den vuxna befolkningen i svampplockningen.

I fjol mätte man intresset för friluftsliv bland dem som bor på kustområden, varvid 64 % av dem som bodde i Ekenäs-Hangö-området sade att de idkar svampplockning. I Åbotrakten var andelen 47 % och Vasa-trakten 35 % av dem som bor där. För 10 år sedan var talen på motsvarande områden i Nyland 42 %, i städer i Egentliga Finland 45 % och i Österbotten endast 21 %. Den största förändringen skulle således ha skett i Västra Finland, där svampplockning inte tidigare hade hört till lika många naturintresserade som i Finland i övrigt. I mängden svamputflykter tycks inte ha skett stora förändringar. Svampplockare gick i skogen under svampsäsongen under år 2008 i medeltal 8 gånger.

Svampplockningen har visat sig vara en kraftigt kulturbunden naturhobby. Intresset för svamp är märkbart mera allmänt i Östra Finland (50 % av befolkningen) än i Västra Finland (29 %). Samlandet av svamp är något vanligare bland dem som bor på landet än bland stadsbor. I svampplockarnas skara finns det mera kvinnor än män och medelålders mänskor deltar oftare än yngre åldersklasser i svampplockning.

73 % av finländarna har svampfärdigheter, vilken också den varierar mellan områdena: 82 % i Östra Finland, 63 % i Västra Finland och bara 57 % i Norra Finland. Svampkunskapen finns hos de yngre märkbart mer sällan än hos äldre åldersklasser: 59 % bland 15-24 åringar och 89 % bland 65-74 åriga.

Förändringar i friluftslivet undersöks

Förändringar i friluftsliv och även svampplockarintresset undersöks i september-oktober, då fyratusen finländare ombads svara på en enkät. Med hjälp av Friluftsundersökningen 2009 och enkätens material uppdateras tio år gammal friluftsstatistik. På samma gång undersöker man bl.a. miljöförändringarnas följder, speciellt inverkan av vattendragens försämrade vattenkvalitet på rekreationsnyttjande. Uppgifterna kan användas vid planering av rekreationsområden och tjänster för friluftslivet.

Tilläggsuppgifter

• Forskare Tuija Sievänen , Skogsforskningsinstitutet Metla/Vanda, tel. 010 211 2246
  tuija.sievanen @ metla.fi

<< Retur till framsidan