I den engelskspråkiga publikationen har samlats resultat från tre gallupundersökningar.
Enligt en förfrågan till hela den vuxna befolkningen (2002) hade ökat skydd av södra Finlands skogar stöd av huvuddelen av finländarna. En majoritet ansåg att tilläggsskydd skulle förverkligas med frivilliga avtal och rådgivning. Vid användning av i huvudsak frivilliga medel var medborgarnas betalningsvilja för tilläggsskydd större än vid användning av markanskaffning. Den största delen ansåg att ersättningarna till skogsägare skulle täcka åtminstone förlusten av inkomster från virkesproduktion till fulla belopp.
Stödet för att öka skyddet med traditionell markanskaffning var i skogsägargallupen (2003) litet. Mera flexibla arrangemang för att skydda mångfalden var dock mer klart acceptabla: vid ett val mellan nuvarande läge och frivilligt avtal om skydd valde var tredje skogsägare alltid skyddsalternativet. Det är skäl att lägga märke till att godkännande av skyddsavtal berodde kraftigt förutom på ersättningens belopp också på avtalets andra villkor såsom initiativtagare, avtalets längd, begränsningar i skogshanteringen och ersättningens betalningssätt. Det var mycket viktigt att få behålla ägorätten och bestämmanderätten till egendomen. Man kan säga att den skyddsmetod som ansågs som den mest acceptabla, påminde om försöksperiodens handel med naturvärden.
Den tredje undersökningen (2005) klarlade skilt åsikterna bland deltagande skogsägare i Satakunda försöksprojekt i handel med naturvärden. De skogsägare som deltog i handeln med naturvärden var i medeltal oftare högt utbildade, hade skoglig utbildning och var ägare till fastigheter med större areal.
På basen av forskningsresultaten är frivillighet ägnad åt att öka det samhälleliga godkännandet av åtgärder för att trygga mångfalden. Både medborgare i allmänhet och skogsägare uppskattar METSO-programmets nya styrmedel mera än de traditionella som grundar sig på markköp och inlösning för skydd. Resultaten stöder således det pågående METSO-programmets lösningar och behovet av både tidsbestämda och bestående medel för skydd av mångfalden och användning av rådgivning. Användning av flexibla och uppmuntrande styrmedel ger i princip också möjlighet att öka kostnadseffektiviteten i skyddspolitiken för mångfalden.
© Skogsforskningsinstitutet (Metla), PL 18, FI-01301, VANDA, p. 029 532 2111
www.metla.fi | Abonnera eller säg upp abonnemanget på Nyhetsbrevet med blanketten på webben Sänd respons | Redaktionen Kaija Puputti, förnamn.efternamn@metla.fi |