| 14.9..2009 |
Val av metoder i plantskogar och deras följder |
|
I forskningen granskade man inverkan av plantskogarnas skötselmängder på virkesbeståndets struktur och avverkningsmöjligheter under de kommande 30 åren. Den tionde riksskogstaxeringens (VMI10) mätningsresultat var utgångsmaterial för beräkningarna. I detta skede har resultaten beräknats för tre skogscentralers områden (Norra Karelen, Mellersta Finland och Tavastland-Nyland).
I forskningen granskade man inverkan av plantskogarnas skötselmängder på virkesbeståndets struktur och avverkningsmöjligheter under de kommande 30 åren. Den tionde riksskogstaxeringens (VMI10) mätningsresultat var utgångsmaterial för beräkningarna. I detta skede har resultaten beräknats för tre skogscentralers områden (Norra Karelen, Mellersta Finland och Tavastland-Nyland)
Undersökningen förverkligades med beståndssimulering och scenariegranskningar, vilka innehöll tre olika antaganden om plantsskogsskötselns förverkligade omfattning i framtiden.
- I grundscenariot antog man att all plantsskogskötsel utförs enligt skogsvårdsanvisningar för privatskogsbruket (Råd i god skogsvård, Tapio 2006).
- I det andra scenariot antog man att de förverkligande mängderna hålls på nuvarande nivå.
- I det tredje scenariot var utgångspunkten att all plantskogskötsel helt försummas.
Förutom plantskogsskötsel utgick man från att skogarnas behandling i övrigt och att avverkningsmängderna hålls på de senaste årens nivå och att de fördelas tidsmässigt relativt jämnt under den kommande 30-årsperioden.
En tät plantskog och försummande av gallringsavverkningar bromsar trädens grovleksutveckling
Ännu mer täta plantskogar än nu är att vänta som en följd av utebliven plantskogsskötsel eller uppskjutande av skötselåtgärder. Andelen av lövträd ökar dessutom i de unga barrskogsdominerade skogarna. I en tät plantskog är de enskilda trädens växtutrymme litet, varvid trädens grovlekstillväxt är långsam. Lövträden tar som snabbvuxna utrymme av de mera långsamt växande barrträden på de friska moarna och desto bättre boniteter.
Inverkan på avverkningsutfallet kan vara också mycket betydande på lång sikt. Lövträd med liten diameter kommer att utgöra en större andel än tidigare av avverkningsutfallet. De skogar som inte gallrats i unga år uppnår grovleken för slutavverkning allt senare. Då minskar timmerutfallen och stockens medelgrovlek minskar. Speciellt avverkningsutfall av grovt virke, vilket ger de största avverkningsinkomsterna, minskar.
Den här undersökningens tidsperiod sträckte sig 30 år framåt, då dagens plantskogar ännu är bara växande skog i gallringsskedet. Den totala mängden av de närmaste årtiondenas avverkningsmängder var därför av samma omfattning i de olika scenarierna.
Den relativa inverkan av plantskogsskötselns nuvarande nivå på de olika trädslagssortimentens totala volyminnehåll efter 30 år på tre skogscentralers områden. I jämförelsen är läget då alla skogsvårdsmässigt nödvändiga, plantskogsvårdande åtgärder utförs enligt rekommendationerna.
I trädbeståndets struktur kunde man dock observera skillnader redan efter 30 år. I detta nu röjs drygt hälften av de plantskogar som ur skogsvårdens synvinkel är i behov av röjning på de tre undersökta skogscentralernas område.
Ifall att plantskogar också i fortsättningen sköts på nuvarande sätt så är, efter 30 år totalvolymen på det bestånd som fyller gagnvirkesdimensionerna, nästan 5 procent mindre än i det läge att plantskogar nu skulle börja skötas enligt skogsvårdsrekommendationerna. Den största inverkan syns i granskogarna. Mängden av granmassa är cirka 12 procent och av grantimmer cirka 4 procent mindre. Motsvarande ökar totalvolymen av lövträd i massavedsstorlek med cirka tre procent.
-
Specialforskare Jari Hynynen, Skogsforskningsinstitutet Metla, tel. 029 532 2350
www.metla.fi | Abonnera eller säg upp abonnemanget på Nyhetsbrevet med blanketten på webben
Sänd respons | Redaktionen Kaija Puputti, förnamn.efternamn@metla.fi