Forskning och kustskogar |
2/2009 |
Nytt & forskat
Plantskogarnas behandling har långsiktig inverkan på skogarnas beståndsstruktur och framtidens avverkningsutfall. Skogsforskningsinstitutets forskare Jari Hynynen har med VMI (riksskogstaxeringens) material undersökt inverkan av plantskogarnas skötselnivå på beståndets struktur och avverkningsmängder.
 Bevarandet av mångfalden i skogarna har blivit en av de centrala frågorna i den internationella och nationella skogs- och miljöpolitiken. På försöksområdet för Södra Finlands skogars mångfaldsprogram (METSO) 2003-2007 testades en ny typ av frivilliga medel för att skydda mångfalden, såsom handel med naturvården och förfarande med anbud. Mångfaldsprogrammet har fått fortsättning för åren 2008-2016 och utvecklingen av skyddsmetoder som bygger på frivillighet fortsätter. Undersökningar om skogsägarnas och medborgarnas uppfattningar om tryggandet av skogarnas mångfald och godkännande av styrmedel har från tre förfrågningar samlats i forskningsresultat som publicerats i Metla-työraportteja serien.
Skogsförnyelsens kostnader stiger snabbt då förnyelseytan minskar. Det beror på att varje skilt behandlad figur förorsakar, oberoende av arealen, vissa fasta kostnader. De är till exempel: förflyttning av maskiner, arbetarnas resor och planering och förberedelse av arbeten. På små arealer kan de rentav bli större än kostnaderna för det egentliga arbetet. Nu då rotpriserna snarare sjunker än stiger, kunde man förbättra skogsvårdens kostnadseffektivitet bl.a. genom att undvika att göra skilda, små förnyelseytor. 
|
Nytt & forskat
Älgflugan eller älglusflugan är en nykomling från öster, som uppenbarade sig i Sydöstra Finland under 1960-talet. Den hade inte funnits i Finland före 60-talet, eftersom älgarna då bara utgjorde en knapp tiondel av nuvarande drygt 70000 individer. Nuförtiden följer gränsen för älgflugans fasta utbredning den södra gränsen för renskötselområdet. De nordligaste enskilda observationerna är från Tervola, Ranua och de sydliga delarna av Kuusamo.
På 1990- och 2000-talen har flera svampsjukdomar på träd spritt sig: bland andra algfläcksjuka, en ny alrost, svartdöden, askskottsjuka, och rödbandskytte. Man misstänker att sjukdomarna spritt sig till Finland från söder, de har först observerats i Baltikum eller i Sverige.
Röd tallstekel (Neodiprion sertifer) och vanlig tallspinnarstekel (Acantholyda posticalis) har förorsakat sommarens mest allvarliga skador. Skador av röd tallstekel har förekommit omfattande speciellt i södra och mellersta Österbotten, där skadeområdets omfattning uppskattas till nästan 300 000 ha. Också i sydvästra Finland finns det ännu mycket skador och också nya skadeområden har tillkommit. Med virusbehandling har man fått skadorna under kontroll i Nystadstrakten och tallarna har börjat repa sig. De mest kraftiga skadorna är också redan förbi i Saimen området. |
www.metla.fi | Abonnera eller säg upp abonnemanget på Nyhetsbrevet med blanketten på webben
Sänd respons | Redaktionen Kaija Puputti, förnamn.efternamn@metla.fi