| 7.5.2009 |
Klimatförändringen kan leda till att skogarnas kolupptag förändras, istället blir de en källa för kolutsläpp |
|
New York (17 april 2009) -
Skogarnas kritiska roll som massiv upptagare av kol är "i fara att helt försvinna" som en följd av miljöpåverkan som förorsakas av klimatförändringen. Till det här resultatet har man kommit i en ny rapport, som presenterades vid FN:s Skogsforum som höll sitt möte i slutet av april i FN:s huvudkvarter i New York.
Forskningen, i vilken deltar 35 toppforskare från olika delar av världen, erbjuder den första globala analysen av skogarnas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen. Rapporten hade stor inverkan på FN:s Skogsforum sessionen. Den färskaste vetenskapliga informationen har samlats i rapporten om klimatförändringens inverkan på skogarna och mänskorna som är beroende av dem nu och i framtiden. I rapporten har också presenterats medel, med vilka man kan underlätta skogarnas anpassning till klimatförändringen.
"I allmänhet tänker man att skogarna bromsar klimatuppvärmningen. Klimatuppvärmningen kan dock i framtiden förorsaka i världens skogar sådana skador som medför att skogarna börjar frigöra mera koldioxid än vad de binder. "Skogarna börjar i stället för att motverka klimatförändringen att forcera den" säger professor Risto Seppälä från Skogsforskningsinstitutet (Metla) och ordförande för den internationella expertpanelen, som producerade rapporten.
Forskarna hoppas att den nya rapportens resultat beaktas vid klimatmötet i december i Köpenhamn. Skogarna har hittills i klimatdiskussionerna varit framme närmast endast p.g.a. följderna av de utsläpp som förorsakas i samband med skogsskövling. Den färska analysen visar att skogarna också lider av klimatuppvärmningen och följderna kan vara allvarliga också med tanke på klimatförändringen.
Förstörelsen av skogar förorsakar 20 procent av växthusgaserna, men i detta nu binder skogarna mer koldioxid än vad de frigör till atmosfären. Skogarna och skogsmarken binder och lagrar över en fjärdedel av världens kol emissioner. Enligt forskarna så är problemet att denna stora klimattjänst som skogarna gör kan försvinna helt om jordklotets temperatur stiger med 2,5 grader eller mer i jämförelse med den förindustriella tiden. Enligt IPCC, den internationella klimatpanelen, som vunnit Nobels fredspris, förverkligas denna stegring av temperaturen, om inte utsläppen kraftigt begränsas.
I forskningen konstateras att temperaturstegringen i samband med torka, insektskador och andra miljöskador förorsakade av klimatförändringen kan forcera förstörelsen av skogar märkbart. Det skulle leda till en farlig återkopplingsmekanism, där skogsskador förorsakade av klimatförändringen skulle kraftigt öka kol emissionerna och detta i sin tur åter skulle öka klimatförändringen och ytterligare förvärra skogsskadorna.
Forskarnas varningar om att världens skogar förändras från nettofångare av kol till en nettokälla för utsläpp, grundar sig på en bred analys om hur ekosystem reagerar på olika klimatförändringsscenarier. Dessa scenarier grundar sig på beräkningar i den internationella klimatpanelen IPCC. Flera av rapportens författare är också aktivt med i klimatpanelens verksamhet.
Forskarna lade märke till att risken för att skogarna skall förlora nettokolupptaget är märkbar redan i rätt så konservativa scenarier, där man lyckas stoppa ökningen av växthusgaser. Det är mycket troligt att skogarnas förlorar sin kolupptagning i de scenarier som visar att utsläppen fortsätter med nuvarande fart.
"Politiska beslutsfattare borde fästa större uppmärksamhet än nu, på hur skogarna och mänskor som är bundna av dem kunde hjälpas att anpassa sig till de problem klimatförändringen förorsakar," säger professor Seppälä. "Tillämpningen av det hållbara skogsbrukets principer i hela världen med beaktande av hållbarhetens alla dimensioner kunde hjälpa till att undvika en del av de skador som klimatförändringen förorsakar."
Klimatförändringen medför hot, men den erbjuder också möjligheter
I forskningen konstateras att då klimatförändringen fortsätter:
- Torka och torra perioder ökar i de subtropiska och sydliga tempererade zonerna, speciellt i Förenta staternas västra delar, i norra Kina, Syd-Europa och i Medelhavets område samt i Afrikas subtropiska områden, i Central-Amerika och Australien. "Torkan ökar också skogsbränder och kan få stora skogsområden utsatta för djur- och växtskador" skriver forskarna.
- Också på några torra och halvtorra områden som de i Nord-Amerikas västra delars inland kan klimatförändringen få dramatiska följder: trädens tillväxt kan "minska så mycket att skogarna inte mera är livsdugliga".
- De minskande regnen och allvarliga torrperioder förorsakar svårigheter speciellt för mänskor beroende av skogar i Afrika, där skogen ger näring och rent vatten samt tillfredställer många av livets grundbehov. Klimatförändringen kan för dem, enligt forskarna, innebära "fördjupad fattigdom, försämring av det allmänna hälsotillståndet och samhälleliga konflikter".
- I några områden kan klimatförändringen också leda till en märkbar ökning av trädbeståndens tillväxt och ökat utbud av virke. En kombination av stigande temperaturer och gödslingsinverkan av kolutsläpp kan öka de boreala skogarnas produktion också märkbart. Förutom Finland hör också skogar i Kanada, Norge, Sverige och Ryssland till den boreala zonen. I Finland kan skogens ökade tillväxt i medeltal vara över 40 procent. Enligt forskningens resultat kan de boreala skogarnas ökning i virkesproduktion bli så stor att det kan medföra att virkespriset sjunker världsomfattande. På lång sikt är dock också de boreala skogarna i farozonen. Om klimatförändringen fortsätter med nuvarande fart, kan skogarnas ökade tillväxt försvinna i ökande insektskador, skogsbränder och stormskador.
Forskarna varnar för att åtgärder som är inriktade på att anpassning till klimatförändringen enbart ger tillfällig lättnad.
"Även om man skulle lyckas med att förverkliga anpassningsåtgärderna fullständigt, så skulle klimatförändringens fortsättning som nu leda till att många skogar skulle förlora sin anpassningsförmåga under detta århundrade," säger den schweiziske professorn Andreas Fischlin, som är en av huvudskribenterna i rapporten och som har haft en central roll även i IPCC. "Det är ett faktum att endast en minskning av växthusutsläppen är det enda hållbara medlet för att stoppa aldrig tidigare sedda skador."
Skogsexperterna medger att mera forskning behövs, för att fullständigt kunna förstå hur klimatförändringen inverkar på skogarna och hur effektiva olika anpassningsåtgärder är. Men politiska beslutsfattare måste kunna göra beslut, även om all information inte skulle finna tillgänglig, för "klimatförändringen fortskrider alltför snabbt, för att beslut skulle få skjutas fram".
Forskningen "Adaptation of Forests and People to Climate Change" koordineras i Wien av Skogsforskningsorganisationernas världsförbund (International Union of Forest Research Organisations - IUFRO), som här har sitt huvudkvarter.
Professor Risto Seppälä från Skogsforskningsinstitutet, tidigare president i IUFRO har varit ledare för programmet.
Tilläggsuppgifter:
- Professor Risto Seppälä, Skogsforskningsinstitutet Metla, tel. 029 532 2160
e-post: risto.seppala @ metla.fi - The International Union of Forest Research Organizations (IURFO) är en världsomfattande organisation som är inriktad på forskning om skog. Dess medlemmar är skogsforskningsinstitut, universitet och andra som har kontaktpunkter till skog. Det finns medlemsorganisationer i 115 länder och deras antal är 650. Medlemmar i Finland är bl.a. Skogsforskningsinstitutet Metla och de universitet som har skogsinriktad forskning och undervisning.
<< Retur till framsidan
www.metla.fi | Abonnera eller säg upp abonnemanget på Nyhetsbrevet med blanketten på webben
Sänd respons | Redaktionen Kaija Puputti, förnamn.efternamn@metla.fi