En ny metod utvecklas för att mäta de ekonomiska effekterna av naturturism

Skogsforskningsinstitutet och Forststyrelsen utvecklar i samarbete en tillämpning, med vilken inverkan av naturturismen på den lokala ekonomin bättre än tidigare kan mätas på statens områden.

   
 
   
 
   
 
 

 

Tillämpningen anger för ett utvalt område både den direkta inverkan och helhetsinverkan på inkomster och sysselsättning.

 

Man behöver både konkreta och jämförbara uppgifter om nationalparkernas och rekreationsområdenas inverkan på den lokala ekonomin, för att utvecklingen skall kunna riktas till de objekt, där efterfrågan är på tjänster och inverkan på lokalekonomin är störst.

 

Nationalparkerna och rekreationsområdena är öppna för alla och de upprätthålls med allmänna medel.

 

Metodens utveckling

Med de lokalekonomiska inverkningarna avses de direkta och indirekta inverkningarna på inkomst och sysselsättning, som uppkommer genom besökarnas penninganvändning på området eller i dess närområde. Storleken på inverkan grundar sig i första hand på besökarantalet på området och på besökarna penninganvändning i medeltal. En tredje betydande faktor år lokalekonomins struktur eller förmåga att binda de förbrukade medlen för cirkulation i områdets ekonomi.

 

Det finns inte någon entydig, allmänt godkänd metod för att uppskatta inverkan på den lokala ekonomin. I tidigare forskning har omväxlande använts tillämpningar av nordiska utgift-inkomstmodellen eller input-output analysen. De olika metoderna och deras olika tillämpningssätt gör att de erhållna resultaten inte är jämförbara. I Skogsforskningsinstitutet har den här forskningen som mål att både göra en jämförbar uppskattning av inverkan på de olika områdena, och att utveckla metodernas pålitlighet och användbarhet.

 

Förebilden för Skogsforskningsinstitutets och Forststyrelsens tillämpning, som grundar sig på input-outputmodellen, är i de Förenta staterna använda Money Generation Model (MGM2), vilken är en excel-baserad tillämpning för att uppskatta inverkan på den lokala ekonomin. I metoden tar man i beaktande besökarantalet, besökarnas genomsnittliga penninganvändning på området, samt från lokala input-output-tabeller härledda faktorer som beskriver den sammansatta inverkan.

 

I den finländska versionen fås uppgiften om områdenas besökarantal och besökarnas penninganvändning från Forststyrelsens besökaruppföljning och forskning om besökare. De nödvändiga koefficienterna beräknas på basen av de uppgjorda, lokala input-outputtabellerna.

 


Tilläggsuppgifter:

  • Forskare Maija Huhtala, Skogsforskningsinstitutet, telefon 029 532 5100
    e-post: maija.huhtala @ metla.fi
  • Forskare Eero Vatanen, Skogsforskningsinstitutet, telefon 029 532 3013
    e-post: eero.vatanen @ metla.fi
  • Specialforskare Ville Ovaskainen, telefon 029 532 2226
    e-post: ville.ovaskainen @ metla.fi

 

<< Retur till framsidan
© Skogsforskningsinstitutet (Metla), PL 18, FI-01301, VANDA, p. 029 532 2111
www.metla.fi | Abonnera eller säg upp abonnemanget på Nyhetsbrevet med blanketten på webben
Sänd respons | Redaktionen Kaija Puputti, förnamn.efternamn@metla.fi