| 7.5.2009 |
Uppskattningarna om tidigare vårar har varit alltför djärva |
|
 |
|
Bild: Metla/Hanni Sikanen |
Tidpunkten för trädens lövsprickning berättar om det förändrade klimatet. Skogsforskningsinstitutets forskare Jaakko Heinonens och Matti Rousis beräkning på en 80-årig tidsserie visar att vårarna har börja tidigare, men att förändringen är märkbart mindre än vad man allmänt uppskattat: 1 dygn på 10 år. Tidigare har de flesta undersökningar kommit till att knoppsättningen kommer åtminstone 2-4 dygn tidigare på 10 år.
Under årtusenden har björkarna anpassat sig till att påbörja sin tillväxt vid rätt tidpunkt. Ett ungt björklöv förfryser vid ca fem köldgrader, så björkar som alltför tidigt påbörjar sin tillväxt lider av bladskador, eller i sämsta fall blir de tvungna att göra helt nya blad. Å andra sidan blir de björkar som startar speciellt sent efter i tillväxten.
Björken anpassar sin början av tillväxten enligt vårens värmemängd. För träden är temperaturer som överstiger 5 grader speciellt viktiga, och deras summa (värmesumma) bestämmer mycket noggrant när björken börjar växa.
Hur gjordes undersökningen?
I Skogsforskningsinstitutets undersökning följde man med trettio björkars knoppar dagligen under nio års tid. I medeltal öppnade sig björkarnas knoppar den nionde maj. Men variationerna mellan åren är stora, ty knopparna kan öppna sig två veckor före eller efter den där dagen.
Värmesummaenheterna definierar mycket noga knoppsprickningen. I medeltal är felet under en dag, då man påstår att hälften av beståndets vårtbjörkar påbörjar sin tillväxt om våren då en viss värmesumma uppnås (25 enheter). Under några år sker lövsprickningen hos beståndets alla träd under några dagar, under andra år kan skillnaden mellan enskilda träd vara till och med fyra veckor. Också den här variationen beror på värmesumman, ty olika träd fordrar olika värmemängd för att påbörja tillväxten. Ofta kommer värmen snabbt under den kritiska tiden, och då knoppas alla björkar nästan samtidigt.
 |
|
| Bild: Metla/Jouni Hyvärinen |
Under några år kan den varma tidsperioden följas av en också längre tid, då temperaturen håller sig segt kring noll. Då sker ingen utveckling alls. År 1999 gick det just så här: över häften av provträden öppnade sina knoppar rekordtidigt redan den 23 april, men alla trädens knoppar var öppna först en månad senare eller den 22 maj. Då var den kalla perioden så fullständig att de sista träden blev tvungna att starta om sin värmeinsamling.
Skillnaderna mellan olika år är ovanligt stora, så endast med hjälp av långa tidsserier kan man avgöra, om vårarna verkligen har kommit tidigare. Då har forskarna stor nytta av en exakt uppgift om värmesumman, med vilken man kan bestämma dagen i efterskott. Genom att kombinera Skogsforskningsinstitutets egna observationer om björkknopparnas sprickning med Meteorologiska institutets temperaturobservationer kan tidpunkten för knoppningens tidpunkt pålitligt uppskattas ända från år 1926.
-
Specialforskare Matti Rousi, Skogsforskningsinstitutet Metla, tel. 029 532 4230, matti.rousi @ metla.fi
- Forskningsprogrammet: Metsäekosysteemien toiminta ja metsien käyttö muuttuvassa ilmastossa
(Skogsekosystemets funktion och skogarnas användning i ett förändrat klimat)
www.metla.fi | Abonnera eller säg upp abonnemanget på Nyhetsbrevet med blanketten på webben
Sänd respons | Redaktionen Kaija Puputti, förnamn.efternamn@metla.fi