Meddelandet 18.3.2003
Tiedote suomeksi

Skogsforskningsinstitutet, Tapio och skogscentralerna samarbetar
Effekterna av naturvården i ekonomiskogarna utreds

Skogsforskningsinstitutet, Tapio och skogscentralerna startar ett gemensamt treårigt forskningsprojekt. I projektet utreds hur naturvården i ekonomiskogarna har inverkat på skogsarternas mångfald. Projektet är en del av ett forskningsprogram om mångfald. Fastän naturvård i ekonomiskogarna har existerat i snart tio år vet man fortfarande mycket lite om dess inverkan på arternas mångfald.

Det treåriga forskningsprojektet om uppföljning av arter på nyckelbiotoper och objekt med naturvårdsträd är en del av forskningsprogrammet om mångfald samt en del av den forskningshelhet som Skogsforskningsinstitutet koordinerar om att utveckla uppföljningen av naturvården i ekonomiskogarna.

Uppföljningen gäller tre artgrupper: skalbaggar, tickor och epifytlavar som tillsammans vidsträckt återspeglar skogsarternas mångfald. Epifyterna är beroende av levande trädbestånd, tickorna av död ved medan skalbaggarna lever i nästan alla små livsmiljöer i skogarna.

Inom projektet koncentrerar man sig under sommaren 2003 på kartläggning av arter vid bäckar. Livsmiljöer vid bäckar är till arealen den mest betydande nyckelbiotopen och de är ofta bördiga och trädrika. Objektena plockas från uppgifterna från kartläggningen av särskilt viktiga livsmiljöer (METE) från fyra skogscentralers områden. Från varje skogscentrals område väljs 20 objekt invid bäckar och som jämförelseobjekt 10 - 20 vanliga ekonomiskogar i grannskapet som är grandominerande skogsbestånd på färska moar eller bördigare äldre grandominerade skogsbestånd. Skogscentralerna sköter kontakten till och tillståndena från markägarna. Sommaren 2003 mäts trädbeståndet på varje objekt och dessutom utreds arterna i respektive artgrupp.

Inventering av arterna fortsätter åren 2004 - 2005 på skogslagsobjekt i lundar och kärr och äldre avverkningar av naturvårdsträd som å sin sida plockas från uppföljningen av kvaliteten på naturvården. Med dessa utreds dessutom hur mängden och kvaliteten på naturvårdsträd har förändrats under 7 - 9 år. Resultatet berättar bl.a. om nyckelbiotopernas och naturvårdsträdenas betydelse för upprätthållandet av mångfalden och om hurudan livsmiljö de bildar för hotade skogsarter.

Effekterna av naturvården i ekonomiskogarna oklara
Anvisningarna för skötsel av ekonomiskogar reviderades i början av 1990-talet. Målet var att man skulle ta skogsnaturens mångfald ännu bättre i betraktande. De nya anvisningarna togs i bruk 1994. De mest centrala nya åtgärderna är bevarandet av nyckelbiotoper och att man lämnar kvar naturvårdsträd vid avverkningar. Nyckelbiotoperna kan vara särskilt värdefulla livsmiljöer som definieras i skogslagen eller andra värdefulla livsmiljöer.

Satsningen på naturvården i ekonomiskogarna har varit mycket omfattande. Från och med år 1997 har skogslagens särskilt viktiga och andra värdefulla livsmiljöer kartlagts i METE-projektet och i skogsbruksplaneringen på privata marker. Också Forststyrelsen och skogsindustriföretag har gjort motsvarande kartläggning. Man uppskattar att det finns ungefär 100 000 hektar skogslagsobjekt, 0,5 procent av arealen ekonomiskogar, och ungefär 150 000 hektar andra värdefulla livsmiljöer. Bevarandet av nyckelbiotoper vid avverkningar och mängden naturvårdsträd har uppföljts med Tapios samt på statsägda marker med Forststyrelsens utvärderingar av kvaliteten på naturvården fr.o.m. år 1994. Mängden levande och nyligen döda naturvårdsträd på privata och statsägda förnyelseytor har varit ungefär 1 miljoner kubikmeter per år. Man vet dock lite om naturvårdens betydelse för arterna.

Ytterligare information

• Juha Siitonen, Skogsforskningsinstitutet, tfn 010211 2480, juha.siitonen@metla.fi


• Martti Kuusinen, Tapio, tfn 1562 230, martti.kuusinen@tapio.fi

Lue tiedote suomeksi: Talousmetsien luonnonhoidon vaikutuksia selvitetään

OBS! Metlas telefonnummer förandras. Den nya riksomfattande numreringen blir färdig i början av april 2003. Den nya telefonnummer är 010 2111.