Metla är en del av Naturresursinstitutet från 1.1.2015. www.luke.fi
  SUOMEKSI     PÅ SVENSKA     IN ENGLISH     AUF DEUTSCH     ПО-РУССКИ     
 

Rekreation i naturen 2010 – sammandrag

Sajtkarta | Sökning

[ Idkandet av friluftsliv | Friluftsliv i närmiljö | Naturresor | Deltagande i friluftsaktiviteter | Friluftsresurser ]


Den riksomfattande inventeringen av rekreation i naturen (LVVI) - undersökningen är en uppföljningsundersökning, där den första insamlingen av material genomfördes under åren 1998–2000 (LVVI 1) och den andra under åren 2009–2010 (LVVI 2). Målet för LVVI 2 - undersökningen var att ge en tidsenlig bild av efterfrågan på rekreation genom att producera uppdaterad friluftsstatistik och information om aktuella forskningsteman. I rapporten behandlas de centrala resultaten av friluftsstatistiken och man jämför de nya resultaten med resultaten från friluftsstatistiken som producerades för tio år sedan. I rapporten presenteras intressanta förändringar i finländarnas friluftsbeteende.

I LVVI 2 - uppföljningsundersökning mättes mängden och kvaliteten av det friluftsliv som idkats av nästan 9 000 finländare. I rapporten beskrivs finländarnas deltagande i 86 olika friluftsaktiviteter samt friluftsgångernas genomsnittliga antal. Dessutom insamlades separat information om friluftsliv i närmiljö som riktar sig till hemmets närområden samt om naturresor som görs med avsikt att idka friluftsliv (inkluderar övernattning). Av de faktorer som förklarar friluftsbeteendet insamlades information om hur lätt det är att nå naturområdena, vilka färdigheter och resurser som behövs för att röra sig i naturen och för att idka naturaktiviteter, samt den socioekonomiska bakgrunden. Temaundersökningarna berör naturens inverkan på välbefinnandet, miljöförändringarnas inverkan på friluftslivet samt friluftsliv på privatägd mark.

>Luonnon virkistyskäyttö 2010 - Rapport

Idkandet av friluftsliv

96 procent av den vuxna befolkningen idkar friluftsliv. Av kvinnorna och männen idkar en lika stor andel friluftsliv. Det finns trots allt skillnader mellan de olika åldersgrupperna. I den äldsta åldersgruppen var deltagarandelen (91 %) mindre än för de yngre grupperna (97–99 %). Jämfört med situationen för tio år sedan, då 65–74-åringarnas deltagarandel var 88 %, idkar nu en allt större del av de åldrande friluftsliv. Den vuxna befolkningen i Finland idkar friluftsliv i medeltal 2–3 gånger per vecka. Hälften av friluftsidkarna idkar friluftsliv minst 122 gånger per år. Friluftsgångerna uppgår i medeltal till häpnadsväckande 170 gånger per år. Kvinnornas friluftsgånger uppgår till 177 gånger, när männens igen uppgår till 163 gånger. Den äldre befolkningens friluftsgånger är i medeltal fler än för de yngre.

Fyra procent av befolkningen har inte idkat friluftsliv under de senaste 12 månaderna. De mest betydelsefulla faktorerna som förhindrar idkandet av friluftsliv är orsaker som är förknippade med hälsan, orkandet och bristen på friluftssällskap (över 40 % av svarspersonerna uppger). Sådana personer som inte deltar i friluftsidkandet finns det mest av i den äldsta åldersgruppen 65–74-åringar och bland ensamboende över 45-åringar. Tidsbrist, trötthet, dåligt väder eller mörker, dålig hälsa eller brist på sällskap är de viktigaste orsakerna till att man inte kan idka friluftsliv så ofta som man skulle vilja.

Friluftsliv i närmiljö

Med friluftsliv i närmiljö avses deltagande i friluftsaktiviteter från den stadigvarande eller fritidsbostaden så att friluftsidkandet räcker högst en dag. 95 % av den vuxna befolkningen deltar i friluftsliv i närmiljö. Finländarna idkar i medeltal 156 gånger friluftsliv i närmiljö per år, vilket är något mindre än för tio år sedan, när finländarna i medeltal idkade friluftsliv i närmiljö 167 gånger.

I norra och östra Finland idkar man oftare friluftsliv än i väst eller söder. I norra Finland har idkandet av friluftsliv i närmiljö ökat för den del av befolkningen som bor på landsbygden och på små orter, när igen idkandet minskat bland dem som bor på annat håll i Finland. Landsbygdsbefolkningen idkar mera friluftsliv i närmiljö än stadsbefolkningen. Friluftsliv i närmiljö idkas allra mest av unga medelålders kvinnor som bor på landsbygden (194 gånger per år) och minst av unga män som bor i städer (130 gånger per år).

Över en tredjedel av friluftsgångerna i närmiljö är gång eller stavgång (30 % och 6 %), rastande av hund (11 %), cykling (7 %), terrängskidåkning eller joggning (7 %), idka friluftsliv tillsammans med barn (6 %) eller fiske (2 %). I dryga en fjärdedel av friluftsgångerna i närmiljö (27 %) är det fråga om något annat än ovan nämnda.

Nästan två gånger av tre (63 %) riktar sig friluftsgångerna i närmiljö till kommunala områden och i 31 procent av fallen till privatägd mark eller till den egna fritidsbostaden. Den resterande 6 procenten riktar sig till statliga områden. Jämfört med situationen för tio år sedan ser det ut som om rekreationstrycket på de kommunala områdena skulle ha vuxit eftersom endast hälften av friluftsgångerna i närmiljö på den tiden riktade sig till kommunala områden. Förutom det att stadsborna i stor utsträckning använder rekreationsområdena och -tjänsterna nära hemmet, så har landsbygdsbefolkningen i allt större grad gått över till att använda områden som kommunerna utrustat för friluftsliv. Kvinnorna använder kommunala områden till friluftsliv i närmiljö proportionellt mera än männen. När igen männen idkar friluftsliv oftare på statens och privat mark. De äldre åldersgrupperna idkar friluftsliv i fritidsbostadens närmiljö oftare än de yngre åldersgrupperna.

Den största delen av finländarnas friluftsgånger i närmiljö sker i närhet av den stadigvarande eller fritidsbostaden. Ungefär två tredjedelar (68 %) av friluftsställena är belägna nära den egna bostaden, d.v.s. på gångavstånd från utgångspunkten. Ungefär en fjärdedel (23 %) av friluftsgångerna i närmiljö riktar sig till områden vart man förflyttar sig med färdmedel och resan tar högst en halv timme. Enbart nio procent av friluftsgångerna i närmiljö riktar sig till områden vart resan tar mera än en halv timme med färdmedel. Av friluftsgångerna i närmiljö riktar sig ungefär nio av tio till områden och rutter var det finns skog eller var i alla fall en del av rutten går genom skog. Friluftsgångerna i närmiljö räcker vanligtvis under en timme (45 % av friluftsgångerna), men medelvärdet är ungefär två timmar. Landsbygds- och stadsbefolkningen använder i medeltal lika mycket tid till en friluftsgång.

Naturresor

Med naturresa avses i denna rapport en resa var man övernattar på ett annat ställe än den stadigvarande bostaden, t.ex. i fritidsbostaden eller i hotell eller pensionat och att resans primära syfte är natur- och friluftsaktiviteter.

Ungefär 43 procent av finländarna gör en eller flera naturresor under årets lopp. Antalet naturresenärer har ökat en aning under tio års tid. För tio år sedan anmälde 40 procent av svarspersonerna att de gjort en naturresa. Naturresedagarna uppgår i medeltal till 25 och resornas antal till åtta. Av dem som gör naturresor är andelen större bland personer i den yngre medelåldern, högt utbildade, högre tjänstemän och sådana som bor i stora städer än bland andra befolkningsgrupper. Den minsta andelen hittar man i motsvarande mån bland unga, landsbygdsbefolkningen, lågt utbildade och lantbruksföretagare. Av dem som idkar naturresor är andelen högst bland befolkningen i norra Finland och lägst bland befolkningen i västra Finland, men skillnaderna mellan områdena är små .

Av naturresorna riktar sig 33 % till fritidsbostaden, 20 % till statens områden, 28 % till privat mark och den resterande 19 %:n till kommunala områden. En knapp tredjedel av resorna riktar sig till ett mål som är högst på 50 km:s avstånd, speciellt naturresemålen som är belägna på kommunala områden är relativt nära. De längsta avstånden är till naturresemål som befinner sig på statlig mark, eftersom för 43 % av naturresorna som riktar sig till statliga områden är avståndet till naturresemålet 500 km eller mera. Naturresemålet är ofta beläget inom det storområde till vilket svarspersonens hemkommun hör. Det genomsnittliga avståndet till naturresemålen är 296 km (i medelvärdet är även inberäknat naturresor på långt avstånd).

Mest sommarstugeresor och fotvandringar samt fiske- och båtresor görs under sommarsäsongen. På vintern är skid- och slalomresorna vanligare. Naturresornas längd varierar beroende på resemålet. Normalt räcker en naturresa 4–7 dygn (medelvärdet är 5 dygn). Endast 14 procent av resorna räcker över en vecka. Korta 1–2 dygn långa resor görs mest till fritidsbostaden. Naturresor som görs till resemål som befinner sig på statlig, kommunal och privat mark räcker för det mesta 4–7 dygn. Under sommaren görs ett stort antal korta naturresor. Under vintern räcker nästan hälften av naturresorna 4–7 dygn. Resor som räcker över en vecka görs oberoende av årstiderna lika mycket under årets lopp (cirka 14 procent av naturresorna). Naturresornas genomsnittliga avstånd och längd har inte förändrats under de senaste tio åren.

Över hälften av naturresorna görs på grund av stugliv, terrängskidåkning, slalom, utflykter, fiske, båtliv, jakt, bärplockning eller något annat naturintresse. Av dem som under de senaste 12 månaderna gjort naturresor hade över 80 procent åtminstone gjort en stugresa, 38 procent hade gjort en Lapplandsresa på vintern och 32 procent hade gjort en Lapplandsresa på sommaren eller hösten. Av de finländarna som gjort en naturresa hade 27 procent besökt en nationalpark.

Deltagande i friluftsaktiviteter

I LVVI 2 –undersökningen mättes deltagandet i och hur ofta man idkat 86 olika friluftsaktiviteter. I tabell 6.1. finns sammanställt medelvärden för åren 2010 och 2000 för deltagarandelar och gånger man idkat de viktigaste friluftsaktiviteterna för hela den vuxna befolkningen. Det genomsnittliga antalet gånger som man idkat friluftsaktiviteter är något högre än för tio år sedan. Antalet aktiviteter har ökat för alla åldersgrupper och nuförtiden har människorna i medeltal 13 olika friluftsaktiviteter, tidigare var antalet 11.

Det har skett förändringar i friluftsaktiviteternas popularitet (tabell 1). Stavgång är ett nytt aktivitet och av aktiviteter som ökat sin popularitet är t.ex. stugliv, insamling av klenvirke, tältning i terräng, betraktande av natursevärdheter, fågelintresse och skogsvård under fritid. Proportionellt har joggning, långfärdsskrinning och av teknikgrenarna bl.a. klippklättring och golf ökat sin popularitet mest. Fiskets popularitet har sjunkit något. Deltagarandelarna för många friluftsaktiviteter har ökat eller bibehållits på samma nivå, men å andra sidan så har gångerna man idkat aktivitetet i medeltal sjunkit. Friluftsidkandet konkurrerar om människornas tid med sportandet inomhus samt andra fritidsformer, men även det att antalet aktiviteter ökat kan minska gångerna som man idkar ett separat friluftsaktivitet.

Tabell 1. Sammandrag av deltagande i, hur ofta man idkar
och förändringar i idkandet beträffande friluftsaktiviteter.
Friluftsaktivitet År 2010 År 2000 Proportionell förändring, %
Deltagar-andel, % Gånger per år, medel-värde Deltagar-andel, % Gånger per år, medel-värde Deltagarandel, % Gånger per år, medelvärde
Friluftsliv i skogar och parker
Motionspromenader, promenadturer 70 64 68 113 3 % -43 %
Stugliv 65 38 56 31 16 % 23 %
Bärplockning 58 8 56 8 4 % 0 %
Cykling 55 35 55 48 0 % -27 %
Betraktande av natursevärdheter 51 22 35 34 46 % -35 %
Solbadande på strand 46 12 31 14 48 % -14 %
Insamling av klenvirke, klyvning 42 13 30 12 40 % 8 %
Svampplockning 40 7 38 7 5 % 0 %
Picknickar 36 7 30 7 20 % 0 %
Friluftsliv med barn 33 28 30 40 10 % -30 %
Löpning 31 41 16 50 94 % -18 %
Stavgång 28 39    
Rastning av hund 28 136 25 213 12 % -36 %
Fotvandring 27 15 23 26 17 % -42 %
Insamling av örter och blommor 24 6 17 9 41 % -33 %
Fågelintresse 22 40 14 56 57 % -29 %
Skogsvård under fritid 16 11 10 9 60 % 22 %
Tältning i terrängen 13 6 8 6 63 % 0 %
Utflykt, vildmarksvandring 10 7 8 9 25 % -22 %
Jakt 8 20 8 22 0 % -9 %
Friluftsliv på sjö och hav
Rekreationssimning 68 22 67 25 1 % -12 %
Båtliv 49 20 47 24 4 % -17 %
Fiske 44 27 46 31 -4 % -13 %
Friluftsliv på snö och is
Terrängskidåkning 42 18 40 19 5 % -5 %
Alpina grenar (slalom, snöbrädsåkning m.m.) 17 7 16 9 6 % -22 %
Snöskoteråkning 10 10 10 13 0 % -23 %
Långfärdsskridskoåkning 5 5 1 5 400 % 0 %
Motions- och teknikgrenar, utflykter
Orientering 5 12 4 11 25 % 9 %
Klippklättring 2 6 1 6 100 % 0 %
Golf 6 18 4 16 50 % 13 %
Deltagande i avgiftsfria utflykter 5 3 3 3 67 % 0 %

 

Friluftsresurser

Majoriteten av finländarna har tillgång till mångsidiga friluftsmöjligheter nära sin stadigvarande boplats. Avståndet till närskogen är i medeltal 700 meter, men hälften av finländarna bor högst på 200 meters avstånd från skogen. För landsbygdsborna och för många tätortsbor är närskogen i medeltal på ett avstånd på högst 500 meter. Även åkrar och stränder hittas ganska nära bostaden: hälften av finländarna bor på högst en kilometers avstånd från strand eller åker, men medelvärdet för avstånden är cirka två kilometer. Avståndet till en byggd park är i medeltal 1,5 kilometer.

Användningsmöjligheten av en fritidsbostad skapar mångsidiga möjligheter för att röra sig i naturen bl.a. i form av båtliv, fiske, bärplockning, svampplockning och simning. 41 % av finländarna har regelbunden tillgång till fritidsbostad. Användningsmöjligheten är allmännare bland dem som hör till de äldre åldersklasserna än bland dem som hör till de yngre. Av dem som har en fritidsbostad har två tredjedelar en fritidsbostad, en av fem har två och 5 % har tre eller flera. De som har regelbunden tillgång till fritidsbostad spenderar i medeltal 43 dygn per år på fritidsbostaden.

Så gott som alla finländare har grundfärdigheter i terrängskidåkning (98 % av vuxenbefolkningen), simning (97 %) och bärplockning (97 %). Största delen av befolkningen har även färdigheter i båtliv (85 %), fiske (88 %), utflykter/vandringar (89 %) och svampplockning (76 %). 27 procent av befolkningen har jaktfärdigheter, och andelen har ökat något (tidigare 24 %). Betraktat på befolkningsnivå så är grundfärdigheterna i friluftsliv endera på samma nivå som för tio år sedan eller så har befolkningsandelen som äger färdigheter ökat något.

Uppdaterad: 28.06.2013 /JVoi  | Bilder: Erkki Oksanen, Metla, om inte annat nämns  |  Copyright Metla  |  Feedback