Skogsskyddslexikon

Denna lexikon har samlats ur följande källor:

A - B - C - D - E - F - G - H - I - K - L - M - N - O - P - R - S - T - U - V - Y - Z - Å - Ö

A

ABIOTISK - Icke levande; i skogen ickelevande komponenter som klimat, mark.[2] Fin. Eng.

ACARICID - Kvalstergift, medel mot kvalster (jmfr insekticid). [2] Fin. Eng.

ADVENTIVKNOPP - Nybildad knopp, bildad från annan än primär delningsvävnad. [2] Fin. Eng.

AECIDIESPOR - Vanligen parkärnig spor hos rostsvampar bildad i ett aecidium eller i ett caeoma.[2] Fin. Eng.

AECIDIUM - Skålformat bildning hos rostsvampar, vilken producerar aecidiesporer.[2] Fin. Eng.

AFLATOXIN - Svampgift från bl a Aspergillus flavus.[2]

ALGSVAMP - Svampklass.[2] Fin. Eng.

ALLELOPATI - Kemisk antagonism mellan växter.[2]

ANTAGONISM - Motstånd, motverkan utgående från antagonist.[2]

ANTAGONIST - Motståndare, naturlig fiende.[2]

ANTIBIOTIKA - Organiska ämnen vilka kan produceras av många organismer med giftverkan mot andra organismer.[2]

APOTHECIUM - (1) Den öppna, skålformade fruktkroppen hos sporsäcksvampar.På apotheciets yta bildas sporsäckarna och ascosporerna. [1]; (2) Öppen, skålformad fruktkropp hos sporsäcksvampar.[2] Fin. Eng.

ASCOMYCET - Se sporsäcksvamp. Fin. Eng.

ASCOSPOR - Enkärnig, haploid spor, bildad i sporsäck.[2] Fin. Eng.

ASCUS - Sporsäck (i pluralis asci).[2] Fin. Eng.

ATTRAHERA - Locka.[2]

AUTOTROF - Organism, som kan bygga upp sin substans ur enkla beståndsdelar, t ex CO2, H2O och solljus.[2] Fin. Eng.

B

BARKBORRAR (Scolytidae) - Små, hårda skalbaggar av vilka de flesta förökar sig under barken, en del inne i veden. Många orsakar stora skador i skogen. [1] Fin. Eng.

BARKBRAND - Mestadels skarpkantigt avgränsade barknekroser, vilka exempelvis orsakats av svampinfektion; i regel läker de efter en vegetationsperiod (jfr nekroser och kräftsår).[3] Fin. Eng.

BASIDIESVAMP (basidiomycet) - Svamp som efter en sexuell process bildar sporer på basidier. [2] Fin. Eng.

BIOTISK/ABIOTISK - Biotiskt orsakade skador uppstår genom infektion (virus, mikro-organismer, svampar) eller angrepp av skadedjur, abiotiskt orsakade skador genom "icke-levande" skadepåverkan (t ex väderleksextremer, luftföroreningar).[3] Fin. Eng.

BLADDEFORMATION - Bladformer av skilda slag, som avviker från det normala (t ex trädliknande blad, krusade blad, dvärgväxt, skrovlig bladyta).[3]

BLÅNAD - Missfärgning av ved genom svampar.[2] Fin. Eng.

BORSTGRAN - Naturlig förgreningstyp hos gran med kortare, kraftigt förgrenade grenar och kvistar av andra (tredje osv) ordningen, företrädesvis i sned vinkel på grenar av första ordningen, mestadels bågformigt böjda med knappt nedhängande spetsar; mellantyp mellan kam- och plattgran (se dessa).[3] Fin. Eng.

BRONSFÄRGNING - Guldbrun missfärgning av barr- och bladvävnad genom talrika, mycket små och jämnt fördelade fläckar.[3]

BRUNFÄRGNING - Uppstår genom anhopning av oxiderade fenoler vid nekrotiska förändringar av celler (jfr nekroser, röta och torka).[3]

BRUNRÖTA - (1) Röta som orsakas av brunrötesvampar, som bryter ner cellulosan medan ligninet blir kvar.[1]; (2) Virkesupplösning (se röta) orsakad av svamp, som i de förvedade cellväggarna endast förstör cellulosan; brun, spröd, på tvären bruten (bryts ned i fyrkanter) återstod (jfr vitröta).[3]. Fin. Eng.

C

D

DIAPAUS - Viloperiod utan utveckling med ändrat fysiologiskt tillstånd (nedsatt andning m m).[2] Fin. Eng.

- Individ med två lika (homologa) uppsättningar kromosomer i cellkärnorna.[2] Fin. Eng.

DOFTFÄLLA - Anläggning med vilken man fångar insekter. Insekterna lockas till platsen med hjälp av artspecifika informationsämnen (feromoner) eller doftämnen som förekommer i värdväxten. [1] Fin. Eng.

E

ENDOFYTER - Mikroorganismer eller svampar, som lever (möjligen i symbios), närmast utan att orsaka några symptom, i växtvävnaden, ofta t o m i växtens celler. De kan emellertid under vissa förutsättningar som svaga parasiter (jfr latent infektion) bidraga till utveckling av sjukdomssymptom eller som saprofyter utnyttja död vävnad, vilken dött av andra orsaker.[3]

ENTOMOLOGI - Läran on insekter.[2] Fin. Eng.

ENZYM - Äggvitemolekyler med katalysatorfunktion.[2] Fin. Eng.

EPIDEMI - Riklig förekomst av en smittosam sjukdom. [1] Fin. Eng.

EPIFYTER - Växter eller mikroorganismer, t ex alger, svampar och bakterier, som lever autotroft eller saprofytiskt på ytan av högre växter eller andra underlag.[3] Fin. Eng.

EXKREMENT - Avföring.[2] Fin. Eng.

F

FALLSJUKA - Skador på groddplantor i markytan. Plantorna faller vanligen omkull.[2] Fin. Eng.

FEROMON - Kemiskt ämne, signalsubstans som överför information mellan individer av samma art.[2] Fin. Eng.

FLUKTUERA - (term inom populationsdynamiken) Förändring av individantal mellan generationerna.[2] Fin. Eng.

FLÄCKAR - Skarpt avgränsad, lokal missfärgning (t ex ljusa fläckar; se kloros) eller tecken på döende (se nekros) växtvävnad (jfr oskarpt avgränsade fläckar).[3] Fin. Eng.

FROSTTORKA - Uttorkningsskada (brunfärgning och avdöende) på vintern i synnerhet på barrträdens skott och barr vid ihållande låga temperaturer eller tjäle och samtidig kraftig vind- och solexponering; kan inte alltid skiljas från frostskador efter för tidig nedbrytning av plantans frosthärdighet.[3]

FRUKTKROPP - Fast mycelbildning. Sporerna uppstår ovanpå eller inuti fruktkroppen. [1] Fin. Eng.

FUKTKVOT I VED - Vattenhalt i procent av torrvikt.[2] Fin. Eng.

FUNGICID - Kemiskt medel mot svamp - svampskyddsmedel.[2] Fin. Eng.

FUSARIOS - Sjukdomssymptom orsakat av Fusarium-arter.[2]

FYSIOLOGI - Läran om organismers livföreteelser såsom ämnesomsättning, vattenhushållning, rörelse.[2] Fin. Eng.

FÖNSTERGNAG - Gnag bara på en bladsida, varvid epidermis på den andra bladsidan förblir intakt som en genomskinlig hinna.[3]

FÖRBUSKNING - Onormalt tät förgrening genom ökad utveckling av sovande knoppar, mestadels i samband med lågvuxenhet; efter ofta upprepad förlust av huvudskott (sidoknoppar och knoppar vid basen hämmas av toppknoppen; jfr reservskott).[3]

FÖRKORTADE SKOTT - Förkortning av internoderna utan att blad- eller blomorgan förminskas, i extremfallet uppstår rosettbildning.[3]

FÖRPUPPNINGSHÅLIGHET - Utrymme som larven förfärdigat för att förpuppas i. [1] Fin. Eng.

G

- GNAGSKADOR - Mekaniska skador (sår) orsakade genom gnag av djur, t ex fönster-, hal-, skelett-, bark- eller minerande gnag av insekter eller möss; viltskador (se viltskador).[3]

GRAFIER - Skaftade konidiedroppar från mycel av blånadssvampar.[2]

GÅNGSYSTEM - Mönster som barkborrarna gjort under barken eller i veden i samband med förökningen; består av moder- och larvgångar. [1] Fin. Eng.

H

HAUSTORIUM - Svamptråd som tränger in i levande växtcell, vanligt hos obligata parasiter.[2] Fin. Eng.

HETEROTROF - Organism som täcker sitt energibehov genom att konsumera organisk substans, som byggts upp av andra organismer.[2] Fin. Eng.

HYBRID - Avkomma efter korsning mellan två olika arter.[2] Fin. Eng.

HYF - (1) Svamptråd.[2]; (2) Trådformiga element av svampens vegetativa delar, vilka mestadels består av celler skilda av tvärväggar (jfr mycel).[3]. Fin. Eng.

HYPOKOTYL - Den del av en planta som ligger mellan groddblad och rot.[2] Fin. Eng.

HYMENIUM - Sporproducerande lager av fruktkropp.[2] Fin. Eng.

HÅLGNAG - Begränsade delar av bladytan genomätes av insekter, varvid hål uppstår.[3]

HÄXKVAST - Av virus, mikroorganismer, svampar eller djur orsakade missbildningar (gallbildningar) av kvastartat tätt hopade, åt alla sidor förgrenade, för korta skott med små barr eller blad; vid basen ofta förvuxen till knöliga formationer.[3] Fin. Eng.

I

IMMISSION - Påverkan av skadliga ämnen, framför allt luftföroreningar (gaser, ångor, rök, damm); även påverkan genom andra skadliga faktorer som buller, strålning, värme (jfr närbelägen föroreningskälla; luftföroreningsskada, akut/kronisk).[3]

INDIVID - Ett enskilt djur, en enskild växt; hos mikroorganismer en organism av genetiskt enhetligt material.[2]

INSEKTICID - Insektsgift; i allmänhet syntetiska kemiska medel.[2] Fin. Eng.

INTERNODER - Skottavsnitt utan blad mellan de förtjockade ställena för bladfästena (noderna).[3]

K

KAMGRAN - Naturlig förgreningstyp hos gran med längre, litet förgrenade grenar och kvistar av andra (tredje osv) ordningen, vilka hänger ned nästan vertikalt från grenar av första ordningen (jfr borst- och plattgran).[3] Fin. Eng.

KLEISTOTHECIUM - Helt sluten fruktkropp hos vissa sporsäcksvampar.[2] Fin. Eng.

KLON - Grupp av individer med exakt lika arvsanlag, t ex ympar framställda fran en och samma ursprungsindivid.[2] Fin. Eng.

KLOROS - Gul- till grönvitaktig missfärgning av barr eller blad i samband med nedbrytning av klorofyll, degeneration av kloroplaster eller minskad nybildning av klorofyll eller kloroplaster.[3] Fin. Eng.

KLÄNGNING - Kottfjällen öppnas eller lossnar, så att fröna kan falla ut. Utvinning av frö genom uppvärmning och torkning av kott.[2] Fin. Eng.

KOKONG - Spunnet skydd som omger puppan. [1] Fin. Eng.

KOMPLEXT SJUKDOMSTILLSTÅND - Mestadels långtidsverkande sjukdomstillstånd hos träd, orsakad av samtidiga eller i tiden efter varandra verkande biotiska och/eller abiotiska, predisponerande (se predisposition) och skadliga faktorer.[3]

KONIDIESPOR - (1) Vegetativt (könlöst) bildad spor hos svamparna.[1]; (2) Vegetativt (utan sexuell process) bildad spor.[2]. Fin. Eng.

KORROSIONSRÖTA - Risgrynsliknande röta som hör till vitrötorna och som t ex rottickan åstadkommer. [1] Fin. Eng.

KORTSKOTT - Genom förkortning av internoderna uppstår förkortade, mestadels ej förgrenade, sidokvistar, vilka dock bär barr/blad, t ex barrknippen hos lärk och tall; även som följd av åldersbetingad eller stresspåverkad tillväxthämning (motsats: långskott med utsträckta internoder).[3] Fin. Eng.

KRÄFTSÅR - Flerårig ved- och barkskada som inte läks, orsakad av bakterier eller svampar. Kännetecknas av periodiskt avdöende (nekros, röta) resp nybildning av sår- och övervallningsvävnad genom ständigt upprepade angrepp av skadegöraren (jfr barkbrand resp sår).[3]

KÄRLSJUKDOM - Se under almsjuka.

KÄRNVED - Trä bestaende av döda celler i det inre av stammen. Ofta mörkare än splintveden och fyllt med färg- och garvämnen. [1] Fin. Eng.

L

LARVGÅNG - Del av gångsystemet som utgår från modergången och som larver gjort. [1] Fin. Eng.

LARVSTADIUM - Det utvecklingsstadium hos insekterna som följer efter äggstadiet. I allmänhet är larverna rörliga och maskliknande. [1] Fin. Eng.

LATENT INFEKTION - Tidvis symptomfri infektion av parasiter, som normalt orsakar sjukdomar. Symptomen bryter ut först då vissa förutsättningar inträtt, t ex utvecklings- eller miljöbetingade tillstånd hos värdväxten.[3]

LEDDJUR - Segmenterade djur med ytterskelett och ledade ben. Kräftdjur, spindeldjur, tusenfotingar och insekter räknas hit.[2] Fin. Eng.

LENTICELL - Por på vedartad stamdel som möjliggor gasutbyte mellan inre stamvävnad och luften.[2] Fin. Eng.

LIGNIN - Ämne som förvedar växtceller.[2] Fin. Eng.

LUFTFÖRORENINGSSKADA, AKUT/KRONISK - Akut skada i (den nära) omgivningen av föroreningskällor (jfr närbelägen föroreningskälla), orsakad av åtminstone tidvis höga koncentrationer av skadliga ämnen, mestadels med tydliga till kraftiga skadesymptom, allt från barr- och bladnekroser till hela växtens död; kronisk skada även och i synnerhet på större avstand från föroreningskällor genom långvarig påverkan av de aktuella föroreningarna, men i lägre koncentration, som kan ackumuleras i marken eller växtens vävnad, mestadels med otydliga symptom som svag missfärgning, nedsatt tillväxt, för tidigt åldrande, försvagning och ökad känslighet för annan skadepåverkan, delvis på grund av utåt sett "osynlig påverkan av luftföroreningar".[3]

LYRA - Bristfälligt övervallad skada i trädstammen. [1] Fin. Eng.

M

MILJÖ - Omgivning, omvärld. I ekologisk bemärkelse allt i en organisms omgivning, som är nödvändig för den eller påverkar den.[2] Fin. Eng.

MINERANDE GNAG (mineringar) - Insektsgnag i inre vävnad, t ex i blad mellan bladets över- och underskikt; smala eller ställvis utvidgade gångar (minor), delvis fyllda med exkrementer, uppstår.[3]

MODERGÅNG - Del av gångsystemet; honan lägger ägg vid modergångens kanter. [1] Fin. Eng.

MONOGAMI - Engifte, en hane och en hona lever tillsammans.[2] Fin. Eng.

MOSAIK - Fläckvis missfärgning av blad i gulaktiga till vita, liksom onormalt mörkgröna färgtoner, vid sidan av de normalgröna.[3] Fin. Eng.

MYCEL - (1) Svamparnas bål, en väv av svamptrådar.[1]; (2) Väv av svamptrådar, Hyfer. [2]; (3) Svampens samtliga hyfer (se hyfer).[3]. Fin. Eng.

MYKANGIUM - Organ hos insekter, t ex barkborrar, i vilket svampsporer kan förvaras och sedan spridas.[2]

MYKOLOGI - Läran om svampar.[2] Fin. Eng.

MYKOPLASMA/MLO - Små mikroorganismer utan cellvägg med föränderlig cellform; orsakar sjukdomar i växters ledningsvävnad (floem); MLO: mykoplasmaliknande organismer.[3]

MYKORRHIZA - Svamprot, symbios mellan svamp och t ex träd.[2] Fin. Eng.

MYKOTOXINER - Giftiga ämnen från svampar.[2]

N

NÄRBELÄGEN FÖRORENINGSKÄLLA - Källa för föroreningar (emissioner), som orsakar akuta eller kroniska skador (se luftföroreningsskada) på levande varelser och byggnadsverk i sin (nära) omgivning som (när)immission. De kan därvid orsaka de sedan länge kända "klassiska immissions- eller rökskadorna". Den nya typen av luftföroreningsskador sätts främst i samband med (fjärr)immissioner, vilka har transporterats hundratals kilometer med luftströmmarna, tunnats ut, omvandlats och deponerats och framkallat andra oftast otydliga skadesymptom med komplex orsaksbild (se komplext sjukdomtillstånd).[3]

NÖDSKOTT - Se reservskott.

O

OCHRATOXIN - Svampgift från bl a Aspergillus ochrachus.[2]

OOSPOR - Se under Pythium.

ORGANISM - Levande varelse, växt eller djur.[2] Fin. Eng.

OSKARPT AVGRÄNSADE FLÄCKAR - Oskarpt avgränsad lokal gulfärgning av barr eller blad (jfr fläckar).[3]

P

PARASIT - Organism med förmåga att angripa och ta näring från annan levande organism (snyltdjur, snyltväxt).[2] Fin. Eng.

PARTENOGENES - Jungfrufödsel; ett djur utvecklar sig ur ett obefruktat ägg - även hos växter, frö bildas utan föregående pollinering.[2] Fin. Eng.

PATOGEN - Sjukdomsalstrare.[2] Fin. Eng.

PERIDIUM - Väggbildning kring ett aecidium.[2]

PERITHECIUM - (1) Flaskliknande fruktkropp hos sporsäcksvamparna. Sporsäckarna bildas på insidan.[1]; (2) Nästan sluten flasklik fruktkropp hos sporsäcksvampar.[2]. Fin. Eng.

PLATTGRAN - Naturlig förgreningstyp hos gran med kortare, kraftigt förgrenade, horisontellt, ädelgranslikt flackt utbredda grenar och kvistar av andra (tredje osv) ordningen (jfr kam- och borstgran).[3]

POLYFAG - Egenskap hos heterotrofa organismer, speciellt hos sjukdomsalstrare och skadedjur, att parasitera resp angripa flera värdar, även av olika släkten (motsats: monofag, oligofag - specialiserad på en resp få värdar).[3] Fin. Eng.

POLYGAMI - Månggifte, en hane och flera honor lever tillsammans.[2] Fin. Eng.

POPULATION - Alla individer av en art (eller grupp av arter) inom ett område.[2] Fin. Eng.

POPULATIONSDYNAMIK - Förändringar i individantalet hos en population.[2] Fin. Eng.

PREDISPOSITION - Aktuell reaktionsförmåga hos en växt på angrepp av sjukdomsalstrare, skadegörare eller abiotiska skadefaktorer i relation till miljöbetingelserna (t ex väderlek, ståndort) och växtens utvecklingsstadium; varierar inom gränserna för den allmänna, genetiskt fastlagda reaktionsnormen (dispositionen) för rasen, arten, släktet eller familjen till vilken den aktuella växten hör.[3]

PRICKIGHET - Missfärgning av barr eller blad i form av mycket små, talrika fläckar.[3]

PROVENIENS - Härkomst, ursprung; hos växter grupp individer av samma art härstammande från ett bestämt geografiskt område.[2] Fin. Eng.

PUPPA - Det utvecklingsstadium som följer efter larvstadiet hos de insekter som har en fullständig metamorfos. Puppan befinner sig i vila, intar ingen näring och är oftast orörlig. Olika slag av puppor finns. [1] Fin. Eng.

PUPPKAMMARE - Skydd för puppstadiet. Förutom det spunna materialet innehåller puppkammaren också träspån, små barkbitar o.s.v. [1] Fin. Eng.

PYKNID - Flasklik bildning av mycel eller i svampinfekterad växtvävnad nedsänkt bildning. I pykniden produceras konidier.[2] Fin. Eng.

R

REGENERATION - Återbildning, ersättning (av förlorade delar).[2]

Fin. Eng.

REGENERATIONSGNAG - Särskilt hos barkborrar (t ex större märgborren) upptagning av föda för återbildande av äggförråd.[2]

REKVISIT - Förnodenhet, något som en organism behöver.[2]

REPELLERA - Avskräcka.[2] Fin. Eng.

RESERVSKOTT - Skott, som utvecklas från befintliga, vilande (sovande) knoppar för att ersätta ett förlorat skott efter det att primärskottet åldrats, försvagats, skadats eller gått förlorat (jfr stubbskott, vattskott).[3]

RESUPINAT - Om mycelyta eller fruktkropp hos rötor, tryckt tätt mot underlaget som en mycelhud.[2]

RHIZOMORF - (1)En för ögat synlig, ofta mörkfärgad mycelsträng. Förekommer bl.a. hos honungsskivlingarna.[1]; (2) Svamphyfer sammanfogade till svarta, några millimeter tjocka band ofta meterlånga, hos honungsskivling (Armillaria). [2]; (3) T ex hos honungsskivling förekommande, flera millimeter tjocka, runda till bandlikt tillplattade, elastiska hyfsträngar (se hyfer) med motståndskraftig, rödaktigt brun till svart "överhud"; de växer meterlångt genom övre markskiktet, liksom under lös bark på döda träd; genom dem sker näringstransport och infektion av rötter och de tjänar som växtens bestående organ.[3]. Fin. Eng.

RICKETTSIA - Mycket små virusliknande bakterier, som lever som intracellulära parasiter.[3]

RINGFLÄCKAR - Gul-, röd- eller brunaktiga eller mörkgröna, mestadels ringformigt slutna linjemönster på blad; typiska för vissa virusinfektioner.[3]

ROSTSVAMPAR (Uredinales) - Småsvampar som hör till basidiesvamparna och som ger upphov till rostsjukdomar på växter. Rostsvamparna kan ha flera olika sporstadier under sitt utvecklingsförlopp: vinterspor, basidiespor, pyknidiespor, aecidie- och sommarsporstadium. I utvecklingsförloppet ingår ofta växling av värdväxter. [1] Fin. Eng.

RYGGRADSDJUR (Vertebrater) - Fiskar, grod- och kräldjur, fåglar och däggdjur.[2] Fin. Eng.

RÖDFÄRGNING - Röd-lila missfärgning genom anrikning av anthocyan.[3]

RÖTA - (1) Enzyrnatisk nedbrytning av ved orsakad av svampar.[2]; (2) Oskarpt avgränsad brunfärgning och upplösning av mestadels större komplex av växtvävnad, orsakad av bakterier eller svampar genom upplösning såväl av cellplasma (jfr nekros) som mittlameller och/eller cellväggar.[3]. Fin. Eng.

S

SCLEROTIUM - Liten hård klump av svampvävnad, ett slags vilstadium, som under lämpliga betingelser gror och bildar mycel.[2]

SEPTERA - Bilda cellvägg.[2]

SKELETTERING - Insekter gnager bort bladvävnad med undantag för (de största) bladnerverna.[3]

SKROVLIG BLADYTA - Svag upphöjning av vävnaden mellan nerverna, på bladöversidan ofta med djupt insjunkna bladnerver.[3]

SKYTTE - (1) Svampskador på i första hand barr, vilka kan falla av i en hög (tyska ordet Schütte).[2]; (2) För tidigt barravfall i större mängder orsakat av infektion, angrepp av skadegörare eller abiotisk skadepåverkan.[3]. Fin. Eng.

SKÅLROST (spor) - Aecidiestadium hos rostsvampar.[2]

SOMMARSPOR - Se uredospor.

SPERMATIE - Mycket små sporer hos rostsvampar, ibland med funktion jämförbar med hanlig könscell. Jfr spermogon.[2]

SPERMOGON - Liten nedsänkt behållare eller ytlig bildning hos rostsvampar, som bildar spermatier.[2]

SPLINTVED - (1) Den yttre veden i stammen, består av levande celler. I allmänhet är splintveden ljus.[1]; (2) Den yttre, mjukare veden omkring ett träds kärnved.[2]. Fin. Eng.

SPOR - (1) Sporväxternas en- eller flercelliga föröknings-, spridnings- eller överlevnadsenhet. Vanligtvis är sporerna mikroskopiskt små.[1]; (2) Vanligen encellig bildning, som kan sprida en svamp och som kan gro och bilda mycel.[2]. Fin. Eng.

SPORIDIE - Samma som basidiespor, hos rostsvampar.[2]

SPORSÄCKSPORER - Sporsäcksvamparnas könliga sporer. [1] Fin. Eng.

SPORSÄCKSVAMPAR - (1)(Ascomycetes) En klass av svampar vars könliga sporstadium bildas i sporsäckar.[1]; (2) Svampar som efter en sexuell process bildar sporer i sporsäckar.[2]. Fin. Eng.

STROMA - Svampvävnad, avgränsad liten del av ett mycel med sporproduktion, ofta från nedsänkta fruktkroppar.[2] Fin. Eng.

STUBBSKOTT - Skott, som efter förlust av huvudskottet resp stammen, utvecklas ur nybildade (adventiv-)knoppar vid stamfoten (jfr reservskott).[3] Fin. Eng.

SYMBIOS - Samexistens.[2] Fin. Eng.

SYNDROM - (1) Ett sjukdomssymptom med flera orsaker (t ex fallsjuka eller röta på lövträd).[2]; (2) Helheten av de enstaka symptomen i ett sjukdomtillstånd.[3]. Fin. Eng.

SYSKONKULL - Andra kull, hos barkborrar upprepad äggläggning i ny modergång.[2]

SYSTEMISK - (Fungicid, insekticid) Preparat mot svampar eller insekter, som transporteras i växtens vävnader.[2]

SÅR - Plötslig, genom mekanisk påverkan orsakad, vävnadsstörning eller vävnadsförlust; uttrycket användes i speciella fall även för sårliknande men mikrobiellt orsakade sjukdomsbilder, t ex kräftsår (se kräftsår).[3] Fin. Eng.

T

THYLL (bildning) - Cellvägg som buktar in i ett kärl och därigenom stoppar vätsketransport.[2]

TICKA - Fruktkropp hos en grupp av basidiesvampar som bryter ner ved. Saknar vanligen fot; är seg eller träaktigt hård. [1] Fin. Eng.

TILLVÄXTSTÖRNING - Onormalt tillväxtsätt för träd eller plantor. Typiskt är att toppen delas och trädet eller plantan blir buskliknande. Kan bero på insekter, bristfälliga näringsförhållanden eller andra störningar i tillväxtpunkterna . [1] Fin. Eng.

TOPP - Översta stamdelen av trädkronan.[3] Fin. Eng.

TORKA - Brunfärgning och avdöende av vävnad (nekros) vid akut, kraftig vattenbrist, ofta efter oåterkalleligt (irreversibelt) nedvissnande (se vissnande: jfr röta och nekros).[3] Fin. Eng.

TOXIN - Substans producerad av t ex svampar eller bakterier med giftverkan mot levande organismer.[2]

Fin. Eng.

TRICHOTHECEN - Svampgift från bl a Fusarium-arter.[2]

TRYCKIMPREGNERING - Sätt att konservera ved - lösning med metallsalter eller andra svampgifter tvingas in i ved med hjälp av höga och låga tryck i impregneringstankar.[2] Fin. Eng.

TRÅDLIKNANDE BLAD - Kraftigt reducerad bladyta, i extremfallet återstår endast bladets mittnerv.[3]

U

UREA - Urinämne; används till gödsling.[2] Fin. Eng.

UREDOSPOR - Hos rostsvampar (även sommarsporer) ofta rostfärgade, ger upphov till flera nya uredoinfektioner under en sommar.[2] Fin. Eng.

UTGLESNING AV BARRSKRUDEN - Allmän benämning på partiell, d.v.s. förtidig fällning av barren. Kan ha flera olika orsaker. [1] Fin. Eng.

V

VEKTOR - Överförare; t ex insekt som överför sporer eller frö till ny plats.[2] Fin. Eng.

VERTEBRAT - Se under ryggradsdjur.

VILTSKADOR - Skada på eller förlust av knoppar, barr, blad eller skott, orsakade av rygggradsdjur.[3]

VISSNANDE - Slappt hängande växtvävnad (s k turgorförlust) vid vattenbrist eller infektion: delvis reversibel (jfr torka).[3] Fin. Eng.

VITRÖTA - (1) Svampar som ger upphov till vitröta bryter ner ligninet, varvid den liusare cellulosan återstår.[1]; (2) Intensiv virkesupplösning (se röta) orsakad av svampar, som ur de förvedade cellväggarna bryter ned främst lignin, vid sidan härav även cellulosa; ljus, trädliknande återståd (jfr brunröta).[3]. Fin. Eng.

VÄRD - Växt eller djur, som är föda eller förökningsställe för en annan organism (jfr parasit).[2] Fin. Eng.

VÄRDVÄXLING - (1) T ex hos rostsvampar övergång från ett utvecklingsstadium till nästa i kombination med byte av värdväxt, t ex aecidie till uredo med byte från tall till asp. Hos insekter vanlig hos bladlöss.[2]; (2) T ex hos rostsvampar och bladlöss förekommande obligat övergång från en värdväxt till en annan ej nära besläktad växt; olika sporformer resp insektsstadier utbildas (generationsväxling, heterogoni).[3]. Fin. Eng.

Y

Z

Å

Ö

ÖVERVALLNING - När trädet fått ett sår eller skadats börjar kambiet omkring det skadade stället att växa ihop. [1] Fin. Eng.