|
|
Den södra udden av en stor holme utanför staden Nykarleby brukar kallas för Granskär.
Ungefär 45 ha av området kalhöggs och odlades under åren 1930–31.
Figuren är en av de äldsta tallkulturerna i den österbottniska skärgården.
En stentavla påminner besökare om att skogsodlingen var en exeptionell åtgärd vid den
här tidpunkten och speciellt i de här förhållandena. Det förnyade området är
skyddat från starka nordliga vindar, men helt öppet inför havet mot sydväst. Den mest skyddade stranden är
tätt bebyggd med sommarstugor. Tallkulturen ligger mellan den skyddade och den utsatta stranden.
|
|
|
Det finska skogforskningsinstitutet inventerade tallkulturen år 1999. Virkesförrådet
var då 185 m3/ha vid 67 års ålder. Föregående sommar hade
beståndet gallrats så att ca. 25 % av volymen tagits ut. Alla siffror är medeltal för
hela området som delvis består av stenfält och små försumpade ställen.
Ställvis förekommer här ännu rätt mycket björk trots att de tidigare
gallringarna inriktades mot björken. En brand i samband med förnyelsen främjade björk, men
det verkar även som om markens egenskaper i övrigt skulle ha bidragit till björkens framgång.
De utsköljda stenfälten ligger på de högsta ställena där havsvågorna
sköljt ut all mineraljord då holmen steg ur havet.
|
|
|
Beståndet har ställvis tydligt det utseende som man förknippar med skärgårdskogen.
Stammarnas avsmalning är tydlig, grenverket kraftigt och kronorna både breda och långa.
Mätningarna visade klart att tallarna på största delen av figuren blivit lägre än
tall vid samma ålder och samma skogstyp i inlandet. Det här betyder dock inte att
ståndortens produktionsförmåga skulle vara lika mycket sämre än i
inlandet eftersom tallen i de här förhållandena ersätter en del tillväxtbortfallet
i höjd med ökad tillväxt i nedre delarna av stammen. Dessutom är utvecklingen snabb
vid ung ålder.
|
|
|
Där trädens yttre kvalitet är som sämst finner man också tillväxtstörningar eller
skador. Till dem hör byte av toppskotten, då någon kvist tagit över och
utvecklats till nytt toppskott.
De mest iögonfallande är dock de delade stammarna. Efter någon yttre störning har stammen
förgrenats så att två skott fortsatt att utvecklas jämt sida vid sida. Man kan
hitta flera likadana förgreningar på en och samma stam (sista bilden ovan). Tillväxtstörningarna förorsakas
tydligen av markens närings- och/eller fuktförhållanden nära stränderna.
|
|
|
Bredvid tallkulturen ligger en naturligt uppkommen granskog som är i samma åldersklass som tallen.
Tillväxtförhållandena är de samma för både tall och gran. Det finska
skogsforskningsinstitutet jämför tallens och granens tillväxt och deras reaktion på faktorer
i omgivningen med hjälp av banddendrometrar som registrerar tillväxten en gång i timmen.
Det första fotot av granarna är taget från ett försumpat område och granarna vid den
här kanten är därför i sämre kondition än på figuren i allmänhet.
|
|
|
Vid den västra stranden har ett rikkärr uppstått där vatten silar över från
högre liggande områden. Foto 1 och 2 togs vid början av vegetationsperioden, medan foto 3 och 4
är från augusti. Klibbalen (foto 4) har utvecklats till avsevärda dimensioner, men även rönnen
har bildat ovanligt kraftiga stammar i det här området.
|
Updated 11.2.2000
|